Har ni hunnit smälta de där bilderna från det stora grönas innanmäte, och åkturen med gröna hissen? Bra. Då tar vi nästa projekt! Hissen har som sagt få stå stilla en del nu de senaste veckorna, för nu är Sverker upptagen med ett nytt projekt. Ett litet gult projekt vid havet. Ett projekt som också det blev mycket större än tänkt. Jag har hintat lite om det, och här kommer nu mer om vad som händer i stugan!
Där var det egentligen inget som måste göras utan klart för inflytt eller uthyrning eller vad man nu ville göra, men så råkade jag nämna något om innertaket i vardagsrummet och sedan var det kört. Vad tänkte jag på? Jag borde ha förstått att om Sverker fick ta dit verktygen skulle det inte vara någon hejd sedan!
Sverker åkte alltså upp dit med verktygslådan för att ta bort det sänkta innertaket i det 40 kvadrat stora vardagsrummet. Bort med taket! (Sverkers bilder)
På mors dag i maj åkte vi dit och överraskade honom och skulle kolla hur det blev med takhöjden och bjälkarna. Det såg ju bra ut därinne, men vad hade hänt med golvet, och varför var halva tomten full med byggmaterial? Mycket mer än vad som behövdes för vardagsrummet, det kunde ju jag se.
Vad ska du ha allt det här till? frågade jag. Ska du bygga på en till våning eller? Nej, inte än, men nu skulle fler golv bort och det skulle bli markisolering och golvvärme och gjutna golv i alla sovrum och i hallen också! Sedan när han ändå höll på skulle även två inbyggda garderober bort och dessutom måste alla väggar skrapas ned och putsas med riktigt bruk som sitter. Inte det där gipset!
Grejen med stugan var att det ju såg ”fint” ut på ytan, men under den dolde sig fula saker. Under de relativt nylagda golven vad det fullt med fukt och det vill man inte ha i ett hus! Allt som hittades under pergoytan revs ut och hamnade i containerna med innertaket, så det blev alltså inte bara innertak som revs, utan även golvet. Det som från början var en rent estetisk och i princip onödig åtgärd blev en nödvändig helrenovering invändigt. En hälsofråga helt enkelt.
Detta fick jag veta på mors dag, och tydligen skulle det även muras upp för några rabatter så det inte såg så kalt ut på framsidan, som bara är betong i nuläget. Vid dessa beslut konsulterades alltså inte jag, utan det hade Sverker bestämt att det måste helt enkelt göras. Jaha. Han har säkert rätt, men då blir det ju lite mer jobb. Från början var det ju bara ett innertak som skulle ned. Nu blev det två containers med byggsopor från husets insida, och halva tomten var full av byggmaterial, kändes det som.
Han beställde alltså ett helt lass med material när han ändå höll på, så det räckte till hela projektet. När leveransen kom från byggvaruhuset trodde åkarna inte sina ögon, berättade Sverker och skrattade sådär galet vid minnet av detta. Vad gjorde han här? Den galna killen från Estoril! Här? I ett helt annat hus i en helt annan kommun? Sverker bjöd in dem på kaffe och kardemummabullar och husesyn och de konstaterade att även här fanns jobb för mer än en person. Maluco! Galet! sa de och skakade på huvudet, men inte helt utan beundran.
Nu är Sverker och radion växelvis i det lilla gula och växelvis i det stora gröna sedan ett par veckor tillbaka och så kommer han hem då och då med rapporter om framsteg och med historier om samtal med grannar och annat löst folk han pratat med. En granne som kallar honom One Man Army, och alla som berättar allt möjligt för honom, så där som folk alltid gör. Och så alla hundar. Hundstackare som han bekymrar sig över och ger mat och ser till i närheten av båda husen och på ett ställe däremellan där det står en stackars hund fastkedjad bakom en kinesaffär. Den måste han också stanna och se till, varje gång han åker emellan. Rätt som det är tar han med sig den hem tror jag.
Hundarna mår han dåligt över, men annars? Jodå, det rullar på, säger han. I det stora gröna är det alltså ett tag kvar tills vi kan välja kakel, men i det lilla gula är det nu dags att lägga golv, så ganska snart kan vi åka dit och bara vara igen, tror i alla fall jag. Så som det var tänkt från början.
Några veckor i sommar hoppas jag vi kan vara där. Då hoppas jag Sverker kan surfa med tjejerna istället för att bygga, och några helger in i nästa läsår vill vi hinna vara där, men från oktober och ända till april är det uthyrt. Sedan ska vi tydligen riva ut köket och göra ett större fönsterparti bakåt och en takterrass och… så berättar han om sin vision, som han ritat upp så fint i sitt inspirationsblock. Han ser lite galen ut faktiskt där han sitter och försöker få mig också inspirerad av nästa fas av sin vision. Håret står åt alla håll, fullt av salt och byggdamm, och läsglasögonen har han tejpat ihop. Jag kan se honom framför mig. Så brukar han se ut när han är hemma, men nu är han och lägger golv och kommer bara hem om det blåser nortada!
Inte för att han behöver medvind för att åka hemåt när arbetsdagen är slut, utan för att vindsurfingsäsongen är här och den får man inte missa! Han sover kvar i stugan och besparar sig åkandet om det inte blåser nortada, och då kanske det blir kvällssurf där vid stugan istället, men blåser det vill han vindsurfa på Guincho på kvällen, när det blåser som bäst. Då blåser han inte in genom ytterdörren här hemma förrän vid nio- halv tio, så vi ser inte så mycket av honom. Med bilen full av verktyg och brädor och segel åker han emellan sina projekt och ibland dyker han alltså upp och äter och sover här men ibland inte. Han är inte stressad egentligen. Knappt trött. Han är inspirerad och glad nästan hela tiden, utom när han tänker på alla hundar som det är så synd om.
Han tycker bara att det är lite synd att han inte kan klona sig och hålla på med flera projekt samtidigt som han också vindsurfar eller surfar. Och tar hand om alla hundar. Och jobbar på sin uppfinning, som ska lösa världens energiproblem. Hur ska han hinna göra klart den? Sedan skulle han vilja byta våra slitna terracottagolv härhemma också, och så vill han lära tjejerna vindsurfa i sommar och bygga klart skaterampen. Sist han var hemma plockade han också isär symaskinen, för den var trasig, så den ligger nu i delar på soffbordet. Med den skulle han laga ett vindsurfingsegel som gick sönder senast han var ute.
Det är synd att det bara finns en Sverker, för det räcker inte riktigt till. Det är synd att han har bara två händer och ett liv, när det finns så mycket han vill och behöver göra. Min lilla Sverker. Det finns bara en av dig och det är du!
Helt klart finns en affärsmarknad för Sverker om han skulle vilja. Väldigt många hus som är fuskrenoverade inför försäljning till utlänningar, eller för den delen hus i behov av renovering, som skulle kunna bli en bra business för er.
Sen är det klart att det är nåt helt annat att driva det som företag och göra uppdrag åt andra, än att jobba åt sig själv.
Ja, just nu har han ju fullt upp med sitt och hade egentligen inte tid med det här heller, men nu känns det fräscht och bra i stugan, så vi är nöjda. Bättre en bra renovering i en stil man själv valt än en dåligt utförd av någon med en helt annan smak. Ska det vara bra gjort får man göra det själv, säger Sverker jämt. Haha. .
Det är fint att läsa om din kärlek till Sverker!
Jag har tur som delar mitt liv med mitt livs kärlek. Det är inte alltid en dans på rosor, men ändå ett privilegium!
Hej, jag såg er på arga snickaren och tyckte ni verkar som ett härligt par. Vad kul att allt löste sig för er och jag känner igen mig i Sverker, man behöver ett projekt eller två för att må bra. Min fru resonerar som dig, att man måste leva också. Vi har precis som er gått vår egen väg och med tiden lärt oss att de måste finnas pauser och utrymme för samliv, med barnen, med varandra. En paus i vardagen – Ibland.
Ha de gött och fortsätt göra de ni mår bra av!
Varma hälsningar från Norrbotten,
/N & M
Ja, Arga Snickaren ja! Det var läskigt, men precis vad vi behövde för att orka fortsätta då, och för att det skulle lösa sig. Sedan var vi över krönet och rullade vidare, och hamnade här! Bra att ni också hittat er väg och den där balansen mellan projekt och pauser! Ha det gött i Norrbotten! /Åsa
Pingback: Åtta år senare – i den åttonde fasen – Bortugal
Vilken duktig karl! Och du är en duktig kvinna naturligtvis men rätt skönt med en praktisk karl, rätt ofta jag tänker så😌men maken här kan både tvätta och dammsuga och sorterar tvätten själv😄medan jag jobbat med renoveringar från start de jag kan, på den lilla fritid som funnits, de jag inte kan tycker maken är onödiga.
Ibland fantiserar jag om ett helt nytt boende nu, bara välja något men förstår inte riktigt hur det ska gå till. För renoveringsjobb blir det alltid.
Lycka till med allt och ha en fin midsommar. Du borde skriva en bok om hela projektet, hur allt går till, du berättar så bra och intresse finns. Hälsa make och barn och hoppas ni har lite ledigt ibland.
Ja det är bra att någon av oss är händig! Han är bra på att diska och städa också och sedan vi fyttade hit har jag också upptäckt att han kan laga mat. Eller han lärde sig kan man säga, när jag jobbade kväll.
Igår på midsommarafton var vi hela familjen i stugan och målade och fixade, men vi hann med att bada i floden också!
En fin dag!
Jädra, såå fint det kommer att bli!! Vilket drift Sverker har! Svårt att låta bli att beundra och sen tänker jag på dig som får kanske det mesta hemma som ska fixas i vardagen, barnen och logistiken? Hinner du själv också med det du brinner själv för? Har också en man som är en fena på sitt jobb men jag får driva fram familjelivet. och lägga energi på lägga gränser för att jag ska hinna med det jag tycker det är spännande. Hur gör du?
Detta var lite kämpigt innan flytten, när Sverker jobbade 200% och barnen var små och jag var lärare på högstadiet. Sedan flyttade vi ju hit och plötsligt var vi två som hjälptes åt med allt och kunde göra saker tillsammans. Sedan började jag jobba i Lissabon, även kväll ofta och Sverker fick sköta det mesta och nu är det ombytta roller igen eftersom jag är den som är hemma. Jag jobbar i och för sig heltid och lite till, men nu är ju barnen stora och är både självgående och hjälper till mycket, så jag har liksom ändå gott om tid. Det funkar bra! Jag är den som håller reda på kalendern men så har det alltid varit. Sverker vet i bästa fall vilket år det är, men inte mer än så.
Men det låter ju som att Sverker äntligen hamnat på rätt plats – där hans djupgående och långt räckande insatser verkligen behövs och han inte behöver hålla på och slå ner väggar och bryta upp golv hemma!
Inbyggda fuktproblem är väl farligt var som helst men särskilt ruggiga i ett sommarhus i det fuktiga kustklimatet här.
Ja, det är bra att det blir åtgärdat på en gång! Sedan kan han fokusera på det stora projektet igen och åka till stugan och surfa utan att störa sig på fult innertak och fukt under golvet. Det kommer att bli jättefint – och varmt om fossingarna på vintern!
Åh, här har jag skrattat högt! Han verkar så lycklig!
Ni får komma och semestra här hos oss, jag skulle så väl behöva en Sverker. Väggen på övervåningen har fått en läskig färg som är långt ifrån vit, här och var blåser det in regn och luft på nedervåningen… En musiklärare har man ingen nytta av i sådana lägen.
Oj, vad är det för färg? Är den fuktskadad? Svartmöglig?”Mofo” som det heter på portugisiska, vad det nu heter på spanska! Lite ventilation är ju bra, alltså om det inte är snortätt utan kommer in luft, men regn vill man ju inte ha in. Är det kring fönstren kanske man kan täta med … ja, vad det nu heter. Jag ska fråga experten, så kanske han kan komma med några tips, även om han är lite för upptagen med projekt för att åka till Spanien, i alla fall i närmaste framtiden.
Ja, han ser verkligen glad ut! Det verkar som om han LEVER LIVET! Härligt 🙂
Ja, det handlar ju inte om att ha det så lätt och okomplicerat som möjligt, utan om mening och sammanhang. Att vara på en plats där man trivs och göra det man är bra på och ha folk som tycker om en är lycka! Lite sol och surf på det så är det lyx!
/Åsa
Vad fint du skriver om Sverker! Hoppas han har läst inlägget 🙂
Han har läst det och tyckte det stämde bra. Han skrattade lite och tyckte slutet var fint! <3
Heja Sverker igen! Han är velt orolig med sin hantverkartalang och att sätta fart på grejor! Slutför han det också? Jomen visst gör han väl det, ni har ju ett fint kök.
Fukt är verkligen inte att leka med så han har ju rätt i det där med att riva ut det som en gång var en vacker parkett.
Jag hoppas han andas emellanåt.
Ja, det gör han faktiskt! Han brukar ta det lite med ro på morgnarna. Gå med hundarna, dricka kaffe i solen och klappa hundarna någon timme innan han åker iväg. Han är rätt bra på att koppla av mellan rycken. Det är liksom av eller på.
Korkat av förre ägaren att täcka det fina golvet under, men det kanske redan var borton räddning. Nu blir det bra gjort i alla fall! Detta ska vara klart rätt snart, och här hemma är ju ganska många projekt klara, men andra hänger lite i luften. Så får det vara.
Har ni tre hus i närheten av varandra eller är det långt emellan? Eller ni kanske har flera hus än så..?
Trevlig midsommar och sommar och hoppas att ni får lite semester tillsammans :D!
Tre hus ganska nära varandra har vi! Kanske 15 minuter till det stora projektet och 45 till stugan.
Önskar er en fin fortsättning på sommaren också! I juli och augusti blir det nog lite ledigt, för Sverker i alla fall. Jag jobbar hela sommaren, men är glad ändå! 🙂
Har bara en kommentar, jag vill ha/behöver en Sverker!!!
Det finns tyvärr bara en, och han är min! Sorry! 😉
Sverker är snart min idol i ert gäng, och jag kan inte låta bli att skratta!
😉
Lite av en blandning av välsignelse och förbannelse den där snickarglädjen. Det tar ju aldrig slut! Men mest är det förstås bra, speciellt i lägen som detta. Vi slipper betala någon annan som fixar det som behövs!
Önskar man hade lite av Sverkers glöd vid renovering 😀 Så kul att få ta del av era ”äventyr”.
Ha en fin midsommar 🌼
Ja, vad får han all energi från? Kan det vara så att han tar den av mig….? 😉
Glad midsommar till er med!
Vi brukar inte fira midsommar, men kanske åkwr vi till stugan då och kollar så han inte rivit något mer!
Så fint skrivet om Sverker!
Du skriver så bra och underhållande, kanske dags för en bok?
Tack Ninni!
Jag önskar jag hade en lång historia att berätta!
/Åsa