Förutom krav på att jag ska laga soppa som en annan portugisisk husmor har barnen nu också fått nya favoriträtter som jag inte kan laga. Fridas nya favoriträtt är en rätt som heter Bacalhau à Brás. Vi åt den rätten på restaurang på någon av våra första resor till Portugal, och Frida tyckte det var bland det godaste hon ätit. Vi andra var inte lika imponerade men blev åtminstone mätta. Det är en väldigt mättsam rätt. Nu är Frida så glad att hon får Bacalhau à Brás till skollunch då och då, för här hemma får hon det aldrig. Lite av ett nederlag är det ju ändå för en mamma att inte kunna laga sina barns favoriträtt, så jag bestämde mig för att ta reda på hur man gör.
Så här ser den ut! (Lånad bild)
Det verkar inte vara någon rätt man svänger ihop lite snabbt om man säger så, och alla verkar ha sina egna tricks för att få till den perfekta Brás-torsken. Ska man göra det ordentligt och från grunden får man börja ett par dagar i förväg med att blötlägga och avsalta den norska torkade torsken som portugiserna älskar så innerligt. Den ska ligga i blöt i en till två dagar och vattnet ska bytas varannan dag. Sedan ska den kokas/pocheras i 20 minuter och rensas så man får fina benfria småbitar.
En hel hylla med bacalhau i butiken.
Potatisen ska inte bara skalas, rivas / strimlas fint utan också faktiskt friteras enligt alla konstens regler innan den blandas med torsken, några uppvispade ägg, hackad persilja och kanske några svarta oliver. Bryn lök och vitlök i en panna, häll över röran och stek den. Klart. Lite som en blandning mellan lutfisk och Janssons frestelse fast i stekpanna och med oliver istället för ansjovis!
Lånad bild
Lätt för den som kan det kanske!
Lätt som en plätt? Nja. Även om jag bara drar receptet i stora svepande drag så kan ni väl läsa mellan raderna. Det är mycket som kan gå snett där. Det gick ju inte jättebra sist jag försökte mig på en bacalhaurätt. Det finns tydligen fler än jag som tycker detta verkar lite omständligt, för man kan faktiskt hitta avsaltad och färdigrensad bacalhau i frysdisken, så slipper man hela den grejen. Vill man underlätta ytterligare kan man fuska med potatisen också och köpa färdigfriterad potatis, alltså chips, som praktiskt nog säljs just i den finstrimlade formen. Då blir det ju betydligt enklare!
Här syns det nästan att den är gjord med pála -pála palha! (Lånad bild)
Fusk- Brás – torsk:
Tina strimlor av avsaltad torsk
Blanda med chips ( som först måste sköljas av (!) och torkas av enligt fröken Fátima, som själv minsann inte fuskar men ändå kan alla tricks )
Tillsätt lite finhackad persilja och eventuellt svarta oliver
Vispa ihop några ägg och häll i
Stek.
Dekorera med finhackad persilja och oliver
Mycket lättare än till exempel lasagne som jag har tänkt laga till middag idag, men jag är ändå tveksam. Kan det verkligen blir gott om man fuskar på det viset? Finns det kanske en anledning till att Brás-torsken inte har slagit igenom internationellt på samma sätt som lasagne?
I frysdisken! Jag kan ju alltid köpa en sån här, så är det inte mitt fel om det inte blir gott!
Jamie Olivers version av Bacalhau à Brás
Annan version (inte så tillkrånglad)
Tycker ni det verkar gott eller har ni kanske rentav redan smakat denna typiska portugisiska rätt?
Jonnas favoriträtt heter tydligen Feijoada och är något slags ihopkok av bönor och kött. Det kanske också finns i frysdisken?
Pingback: Varför jag aldrig åker hem till Sverige – Bortugal
Pingback: Bortugal | Lucka 4: En bekännelse
Nu blir jag hungrig… Jag är i Bryssel och jobbar och har inte ätit lagad mat sedan i söndags…för här är det hopplock på hotellrummet på kvällen och hopplock i mötesrummet på middagen och det mest tillagade jag får är äggröra till frukosten…
Jag köper en bacalhau om året, till jul. Noga utvald i god tid före jul, medan det finns att välja på. Jag har faktiskt köpt på Pingo Doce de senaste åren och vi har blivit nöjda. Fast riktiga husmödrar köper säkert i traditionell affär ”na Baixa”.
Man får den uppsågad i lagom bitar i affären. Sedan lägger vi alla i blöt i diskbaljan, byter vatten så ofta vi kommer ihåg det (ett par gånger om dagen) och efter hand som den blir färdigurvattnad så fryser vi in, varje bit väl inpackad i plastfolie så de inte fryser ihop. De tunnare bitarna blir urvattnade på 1-2 dagar, de tjockare behöver kanske 3 eller mer. Man kan plocka loss en liten flisa och smaka om man är osäker. Dåligt urvattnad, för salt förstör maten man försöker laga av den, så det ska undvikas.
Bra att göra på vintern när man kan hålla bunken med urvattnande fisk sval utan att fylla upp kylskåpet.
Jag gillar nästan alla sorters bacalhau!
Läste först hopp-lock! 🙂 Usch man mår inte bra om man inte får lagad mat minst en gång om dagen tycker jag. Du får åka hem och koka soppa och äta ordentligt! Ja nu ser man ju bacalhau överallt. Det är väl julmaten, den 24:e! Här blir det varken skinka eller bacalhau tror jag. Vi behöver nog någon sorts mellantradition. /Åsa
Åh jag älskar bacalhau à bras! Det var min favoriträtt när jag var liten (uppväxt i Sverige men har släkt i Portugal). Även feijoada som man gör i Brasilien är riktigt gott, har aldrig ätit det i Portugal dock.. Och pasteis de bacalhau! Mmmm! Det gör jag hemma ibland, blir precis lika gott hemma som på bra restaurang. Mums! Förresten, det du skrev om soppa i nåt inlägg, att portugiser äter det innan maten – japp, stämmer bra på min släkt. Alltid soppa innan middagen! 🙂
Pasteis de bacalhau är ju gott. Lite ”comfort food” över det, som Jamie Oliver kallade Bacalhau à brás också! Det är väl chipsen. Man kan köpa pasteis och pataniscas (?) de bacalhau frysta också har jag sett! Vad duktiga de är, portugiserna, som orkar göra soppa OCH mat! Säkert en nyttig vana! Jag är lite för lat…/Åsa
Men det är jättenkelt att göra soppa! Lika enkelt eller enklare än att skära till en sallad, som soppan näringsmässigt liksom motsvarar. Och jag tror de flesta idag gör en stor sats som räcker flera dagar. Man äter kanske 1-2 dl soppa om man äter soppan före maten, inte mer.
Många vuxna jag känner äter soppa som ett enklare kvällsmål med en smörgås till. Att äta både soppa och lagad huvudrätt är traditionellt, och många gör det förstås, men jag tror det är betydligt vanligare som måltid man äter ute än som måltid man äter hemma.
Men det är nog lag på att man ska äta soppa OCH mat om man är barn. Liksom det är lag på att spädbarn ska sövas med vagnpromenader i Sverige, något som en portugis aldrig har hört talas om.
Ja, jag har också hört att man kanske kokar soppa tre gånger i veckan och äter av samma soppa flera dagar, Annannan. Det är ju smart! Jag var laglydig svensk mamma som var ute och gick med vagnen flera timmar om dagen, men här blir jag nog olaglig. Fast jag ska försöka skärpa mig! Du har rätt, så krångligt är det ju inte, det handlar bara om att skaffa sig vanan, tror jag. Ha bra soppgrönsaker hemma, tänka soppa. Under den kallare årstiden som knappt kommit ännu blir man mer soppsugen också. /Åsa
Har aldrig sett eller ätit en bacalhau à bras utan lök o olivolja :O så här gör jag mitt och blir alltid bra. Även min svensk man älskar den.
Ringla ett par msk olivolja i en kastrull. Lägg i lök som du skar till halvmånen typ.
Lägg torsken i när löken har fått en guldfärg. Rör alltid om. Efter 2-3 min när torsken har blivit vit lägger jag chips. Fortsätt röra om så att det blir väl blandat. När chips är mjuka lägger jag 2 eller 3 äggulor (beroende på kvantitet) som jag vispat i en skål. Här måste du röra snabbt så att äggulorna inte kokar. 1 min och det är färdigt. Det tar inte mig mer än en kvart!
Det låter ju lätt, Cátia! Och då är det fryst tinat (före detta torkad) torsk? Och inte skölja chipsen? Kanske man ska göra ett försök i alla fall? 🙂 Och bara äggula låter ju lyxigare och blir säkert godare!/Åsa
Den bacalhau jag använder beror lite på. Om jag har den salttorkade ”version” måste lägga i vattnet ett par dagar. Men om jag blir sugen på rætten o inte har bacalhau köper nog färdig bacalhau som är också redan i strimlor. (Fast här i Sverige gör jag bara när jag får bacalhau av pappa) Jag har aldrig hört om att skölja chipsen!!! Jag har alltid använt de färdiga. (Här i Sverige köper jag frysta tunna pommes frites, lägger i ugnen och delar de långa i mindre bitar. Det brukar bli lika gott) 😉
Och vid servering färsk persilja och svarta oliver
Ja alla verkar ha sina egna tricks, Cátia och kanske är det inte så svårt. Man måste kanske prova sig fram för att få till ett sätt som funkar för en. Egentligen är ju till exempel lasagnen mycket krångligare, men det gör jag lätt utan recept, så jag måste nog bara komma över mitt motstånd mot det där med att bland ägg och chips och fisk. Det är ju faktiskt en rätt god maträtt. /Åsa
Jag älskar, älskar den rätten! Och den är inte för mäktig för mig! Jag äter antingen tills det tar slut (och man får ju stora portioner i Portugal) eller tills det inte finns något som helst utrymme för en tugga till. Det är en njutning! Åh, så gott det är! Och snäppet godare ändå är torsk med grädde!
Jag tycker inte att det är så svårt att göra bacalao dorado, som vi säger i Spanien (portugisisk stavning är för svårt för mig).. Vi har en bit saltad, torkad torsk i kylen just nu. Det svåraste är planeringen. Vilken dag är vi hemma båda samtidigt så att en kan laga mat medan den andra är med lillan? Och jag inre jobbar tidigt på eftermiddagen, ellwr J ska repa med någon grupp? Svårt att få till det. Den här torskbiten har legat i kylen en månad nu.
Och jag får väl erkänna att jag har kvar att lära, det blir aldrig lika gott som på en favoritrestaurang där jag alltid beställer detta.
Får kolla in Jamie Olivers recept.
Jag överlåter det till experterna tills vidare, Casa Annika. Bacalhau med grädde har jag ätit hos en granne en gång. Det var ganska gott, men lagareira är ändå min favvo. (Med olivolja och vitlök, och så ska torsken flejka sig så där fint) /Åsa
Om det är vad jag tror att det är så är det Jesús favorit också.
Då har ju Jesús och jag lite samma smak vi med, Casa Annika!
Min portugisiska man hälsar Frida att hon har god smak :-).
Den feijoada som är nationalrätt i Brasilien är en av mina favoriter. Svarta bönor ska det vara då och lite kött (lite torkat nötkött, korv etc). Mmmm.
Ja Bacalhau à Brás är nog väldigt gott om man det lagas på rätt sätt av någon som kan, Cecilia i Houston! 🙂 Feijoada också, men det tar emot att ge sig på den utmaningen. /Åsa
Jag tycker det är gott men som du sagt väldigt mäktigt. En liten portion med rejält med grönsallad vid sidan om och helst ute på lokal… Vi har aldrig lagat det hemma.
Ungefär precis så tycker jag med, Cecilia! Överhuvudtaget beställer jag gärna bacalhau när jag äter ute, vilket i och för sig är väldigt sällan men ändå, just för att det är något jag inte riktigt ror iland hemma. Ofta är det väldigt gott. Min favorit är lagareiravarianten. Brás är ju mest potatis. (chips:) /Åsa
Ska kanske tillägga att jag inte vet hur de menade att bacalhau tillagas i Norge eller om de menade torsk generellt, vet bara att de sa det ordet… vilket överraskade oss!
Verkar inte helt enkelt.Kanske tur att hon får nya favoriträtten på andra ställen ibland 😉 Själva träffade vi förresten två norska bloggerskor på bloggresan till Riga nyligen och vi pratade lite om svensk resp. norsk husmanskost. Det första de nämnde som typiskt norsk var ”Bahalhau”… ja, de använde det namnet! Konstigt band mellan Portugal och Norge…
Verkligen konstigt, FreedomHelena! Har norrbaggarna gett Portugal torrfisken och sedan tagit det portugisiska ordet bacalhau till norskan? Skumt! Det känns inte som ett norskt ord direkt…Konstigt band ja, mellan två avlånga land vid Atlanten…. /Åsa
Det där med att ha spaghetti med köttfärssås som älsklingsrätt är kanske inte så dumt ändå…;)
Nej det vore ju lite smidigare, Marina!