En sommarvecka i november

Men Jonna, kom igen nu! Vilken månad är det nu? – November! Javisst! Och vilken årstid är det då? – Vet inte. Okej, men vilka årstider finns det? Jonna kan alla månaderna och rabblar primavera, verão, outono och inverno som ett rinnande vatten, men det visar sig att hon inte riktigt vet vad de betyder och vad som är vad. Det är som abstrakta begrepp för henne. Hon verkar inte ha något att hänga upp dem på.

Hon skulle ha prov på årstider och månader bland annat, i ämnet omvärldskunskap. Det kan ju tyckas att de borde kunna årstiderna i andra klass, särskilt med tanke på vad mycket annat de lärt sig, men icke. Det visade sig vara oväntat svårt att greppa. Jag fick ta till alla pedagogiska tricks jag kunde komma på, och samtidigt hålla Frida i schack med lappar och lucktexter för hon skulle ha prov på saker som Junta de Freguesia, Camara Municipal (kommunen och sånt) och Azorerna i sin omvärldskunskap. Jag kände mig nästan som en lärare igen!

Efter ett tag visste Frida var Funchal och São Miguel ligger och vilket distrito, vilket concelho och vilken freguesia hon bor i. Vilket distrito, vilket concelho och vilken freguesia hon är född i däremot blev lite svårare. Typ Stockholm, Nacka…? Sörmland? Saltsjö-Boo? Om det är fel lär inte fröken veta det i alla fall. Jonna hade inga problem med vilka sorters tänder vi har och varför, vilket var nytt för mig, de fem sinnena och lite annat, men hur var det nu med årstiderna? Vi gjorde små lappar, ritade bilder med höstlöv och snögubbar att lade upp vid de olika årstiderna. Jo vinter är ju snögubbe, i Sverige alltså, men inverno (vinter på portugisiska) ? Vi försökte reda ut vad det kunde vara, men hur skiljer man den från hösten och våren? Vi var faktiskt nära att ge upp.

Kanske men bara kanske lyckades vi reda ut det där med årstiderna så det förhoppningsvis sitter, fast det inte har så mycket med verkligheten att göra. Det gick lättare om vi struntade i de svenska orden för årstiderna för det verkade nästan som att det var de som rörde till det mest. Men varför ska de lära barnen i Portugal (och andra sydliga länder) att det finns fyra årstider när det inte finns det? Jag förstår Jonna. Det gör inte sentido, säger hon på svenskugisiska ( Não faz sentido/ It doesn´t make sense!) Särskilt inte just nu!

 

 

Skolfönstren är dekorerade med höstiga symboler, men det känns inte särskilt  övertygande när det blommar så fint i byn och solen värmer så gott!

 

 

Häromveckan var jag i och för sig iväg och köpte ved, och vi tillbringade två kvällar vid brasan, då temperaturen både ute och inne låg (lite) närmare 10 än 20 grader, men sedan dess har det inte behövts. Den här veckan har jag faktiskt badat i havet varje dag, bara för att jag kan. Jag tycker nästan att det är min plikt.

 

 

En sommarvecka såhär i början av november kallas i Portugal för São Martinho-sommar.  São Martinho, eller Sankte Martin, var en jättefin kille som hade övergivit sin militära karriär för att bli missionär och på en vandring över alperna gav han halva sin mantel till en stackars frusen man och se då kom solen fram och smälte bort snön och de slapp frysa ihjäl. Enligt legenden är det förstås därför det blir så varmt kring São Martinho-dagen, den elfte november.

Om man blir osäker på vilken årstid det är i novembervärmen kan man ju nästan gå på lukten. Ett hösttecken är det att den portugisiska sommarens doft av grillade sardiner (luktar bättre än man kan tro) har bytts ut mot doften av rostade kastanjer, som luktar godare än de smakar. Oavsett om det är varmt eller kallt firas São Martinho med att man rostar kastanjer och dricker vin. Det skrev jag om för ett år sedan också. Rosta kastanjer började de i och för sig göra på gator och torg för flera veckor sedan och dricker vin gör man ju titt som tätt ändå, men sådär är det ju. De har redan börjat med juldekorationerna här också!

 

 

Så vad har vi för oss i värmen mer än äter kastanjer och dricker vin och solar och badar? Jag pluggar allt vad jag orkar inför mitt prov i portugisiska och är inte så lite stressad över det (mer om det en annan gång) och hinner nästan (obs! nästan) inte sakna Sverker. En viktig födelsedag och lite annat viktigt dök upp som inte kunde vänta längre. Synd är det att han är i Sverige och missar São Martinho-sommaren och en hel del bra surf, men det finns nog vågor och värme kvar tills han kommer tillbaka också. São Martinho-sommaren ser ut att fortsätta ett tag till.

 

På kvällarna pluggar jag med barnen, årstider och Azorerna och algoritmer och vad alla krumelurer i portugisiska (^~`´) heter och var de ska sitta. De har prov i alla ämnen nu i veckorna och det är långa listor på vad de ska kunna. Det känns nästan lite tufft och de varken orkar eller hinner plugga så mycket efter långa skoldagar, men vi försöker dela upp det i lagom portioner så gott det går, plus hinna med lite annat också innan det är läggdags.

Förra helgen hann vi i alla fall med att åka rullgrillor, hitta en hundstrand och Jonna hade dansuppvisning, och under veckan har vi varit på skolutflykt igen. Kanske skriver jag om det med om jag får en stund över. Vi pluggar vidare så länge!

Ha en trevlig helg!
.