Ett år äldre… (Lucka 22)

Jag läste i tidningen att den sämsta dagen på året att fylla år är den sextonde december. Då har man enligt artikeln minst chans att bli uppvaktad och få presenter men jag tror faktiskt den tjugoandra december är sämre. Alldeles för nära jul! Det känns onödigt att klämma in ett födelsedagsfirande där i skuggan av jesusbarnets födelsedag, men nu är det som det är och jag kan inte ändra på varken ålder eller födelsedatum, och inte borde jag klaga heller. Jag kan ju inte gärna vara yngre, för då hade jag inte hunnit med allt jag gjort.

Fånig bild men fin fåtölj och fin utsikt. I Pé da Serra häromdagen.

Datumet är väl inte idealiskt, inklämt mellan skolavslutningen och julen när varken jag eller någon annan brukar ha tid med något annat än julstök, men nuförtiden har jag ju mer andrum. Jag har också sett till att jag fått presenter. Bäst att köpa själv så man är säker på att man får något och att man får det man behöver. Det blev en ny cykel och nya lakan, så fina att jag knappt kommer att våga gå och lägga mig. Igår hämtade jag mor och far på flygplatsen och de hade dessutom med sig en massa böcker till mig från en omtänksam väninna, så nu kan jag inte önska mig något mer. Tur att vi slutat med julklappar!  Jag hade också önskat mig och köpt till mig själv nya hjul till mina inlines, för jag hade nött ned hjulen så det nästan inte var något gummi kvar! Jag köpte dem i mars tror jag och har hunnit åka hela 37 mil på dem!

Sverker och Frida byter hjul åt mig!

Ålder är ju bara en siffra och när jag glider fram på mina inlines med Rage Against the Machine (eller något annat urgammalt som jag tror är hippt) i lurarna känner jag mig som sexton och får en mindre chock när jag sedan får syn på min spegelbild i bilrutan eller i backspegeln. Plötsligt känns det lite pinsamt och jag inser att folk som ser mig kanske tänker att man är en konstig tant. ”Där åker den där galna tanten igen!” Jag kommer nog att nöta ut fler hjul i alla fall, för det vore dumt att låta bli när det finns så lång och bra bana att åka på längs havet. Jag kan åka där många år till, tills jag blir helt vithårig och krum! Alla borde prova! Hur skönt som helst!

Om man ska utvärdera det 45:e levnadsåret så har det varit ett av de bästa åren i mitt liv, helt klart, på alla sätt utom vad gäller hälsan. Rent hälsomässigt har det nog varit det värsta året i mitt liv däremot. Lite tråkigt är det att jag faktiskt känner mig minst ett år äldre denna födelsedag än den förra. Kortisonet som jag käkat i snart ett halvår håller eksemet i schack, men jag har inte orkat springa lika mycket eller lika fort sedan jag blev sjuk och började äta kortison. Det är som att det fattas en växel. Det är väl därför jag nöter så på inlineshjulen och har köpt en ny cykel antar jag.

Nej jag ville egentligen inte fylla år, Inte så mycket och inte just idag. Det känns helt onödigt nu när det ändå snart är jul och jag är tillräckligt gammal ändå tack så mycket, men om man nu måste fylla 46 den tjugoandra december kan man nästan inte ha en bättre dag än så här!

Jag började dagen med språklektion hos fröken Fátima, bara hon och jag för spanjorskorna har dragit till Spanien. Kanske inte vad alla skulle önska sig på födelsedagen men jag uppskattade i alla fall lektionen som handlade om hur Portugal grundades för nästan tusen år sedan och sedan gled det hela in på hur man säger sucka, nysa och snarka och andra mänskliga ljud på portugisiska.

Sedan åkte jag och Frida en mil på inlines hand i hand sjungandes med i låtarna på Fridas spotifylista. Musiken från Frost-filmen bland annat…

Jag fick god mat!

Jag hann börja på en av de nya böckerna!

Köra en premärrunda på nya cykeln upp till bergets topp och ned igen!

Bäddat med nya lakanen.

Innan dagen är slut får jag nog ett glas vin också! Jag tror jag ska fylla år nästa år också, på samma datum!

I morgon flyr vi allt julstök och åker på utflykt, norrut eller söderut, beroende på väder och vind!