Inte kan man väl annat än älska ett land som gör revolution med hjälp av en romantisk ballad och blommor?
Kanske skulle jag varit mer på och lagt ut det här den 25:e april, som ju är datumet för den portugisiska frihetsrevolutionen, eller Nejlikerevolutionen men jag hade inte den framförhållningen. Det var inte ens en helgdag i år för det var en lördag, och plötsligt hade det historiska datumet bara kommit och gått. Jag hade precis grävt färdigt i historieböckerna om Sigurd, så jag blev lika överrumplad av att det plötsligt var revolutionsdagen som Salazar och Caetano blev för 41 år sedan!
Men ”25 de Abril sempre” (Alltid 25:e April) är ju ett av revolutionens slagord, så den är väl lika aktuell året runt, revolutionen. Nu är den dessutom aktuell i och med schlagerfestivalen! Det var nämligen 1974 års portugisiska bidrag, ”E Depois de Adeus”(Efter farväl) till eurovisionsfestivalen som utlöste revolutionen! Inte som orsakade den, gudbevars, men som var startskottet för det hela. Det var den låten som när den spelades på radion natten till den 25 April 1974 var signalen för motståndsrörelsen och folket att inta gatorna och återta sin frihet.
Lyssna på låten eller stäng av ljudet och titta på bildspelet i alla fall!
Jag ryser av obehag när jag ser stridvagnar och beväpnad militär i det Lissabon som jag känner som en så vänlig och fredlig stad, men så var det också så att det var en ovanligt vänlig och fredlig revolution. Endast fyra personer miste livet i det som kom att kallas för Nejlikerevolutionen, då det sägs att folket beväpnade sig med nejlikor som de gav till militärerna och därmed övertygade dem att inte ta till våld och vapen.
Det sägs att det började med att en servitris gav soldat en nejlika när han bad om en cigarett och hon ingen hade, och sedan spred det sig.
Nu är nejlikorna alltid med vid firandet av revolutionens årsdag i alla fall.
Flower Power!
ALLTID 25 April
(Googlade bilder)
I dagarna släpptes helt nya bilder från revolutionen av en amatörfotograf som suttit och hållt på bilderna i 26 år. Några av de bästa bilderna som finns av revolutionen, sägs det. Jag lånar dem så ni får se dem också.
Röker och dricker portvin (eller nåt) mitt under revolutionen..
Klappar lite på soldaten…
Lite festivalstämning?
Glad militär
Nej det är inte mobiler, utan radioapparater…
De här bilderna hittade jag också, på den här sajten
Alla ser så glada och snälla ut, och så har de ju väldigt coola brallor!
Man blir törstig av revolutionen
Revolutionen var ju framgångsrik, både i det att man lyckades störta regeringen och i det att det blev en pass fredlig kupp, men hur gick det för låten som startade det hela? Den kom på sista plats i 1974 års schlagerfestival, och hade den inte haft en så viktig historisk roll hade den nog fallit i glömska totalt.
Portugal har inte haft så stora framgångar i eurovisionsfestivalssammanhang. Snarare tvärtom. De har aldrig vunnit, aldrig ens kommit topp fem, och innehar dessutom rekordet i att ha deltagit flest gånger utan att vinna. (46)
Portugal kanske inte gjort så stora avtryck i Eurovisionsfestivalen, men så gör inte festivalen så stora avtryck i Portugal heller, förutom då 1974. För två år sedan, våren då vi packade och flyttade, hade Portugal till och med bestämt sig för att inte vara med alls, för de tyckte inte det var ekonomiskt försvarbart i de kristider som rådde. Tydligen är det inte lika bistert nu, men någon större grej gör man inte av det hela nu heller. Den uppmärksamhet och det utrymme i media som eurovisionsfestivalen får i Sverige får den inte här.
I fjol blev vi (vi bortugiser håller på Portugal!) utslagna redan i första vändan med låten ”Quero ser tua” (Jag vill bli din) och det såg jag en liten notis om i tidningen faktiskt, något i stil med ”Suzy sjöng ”Jag vill bli din” men ingen ville ha henne i alla fall”.
Jag har fram tills idag, när jag googlade på det, inte hört ett ord om Portugals bidrag i år men tydligen tävlar vi i år med låten ”Há um mar que nos separa”. (Ett hav skiljer oss åt) Eller så har vi blivit utslagna redan innan the grande finale, vad vet jag? Kanske inte någon revolutionerande hit, men jag hoppas den vinner, eller åtminstone att den inte startar någon revolution, även om portugiserna kanske inte riktigt har den regering de förtjänar nu heller.
Portugal kanske inte ligger på topp vare sig vad gäller ekonomi eller schlager, men som sagt, inte kan man annat än älska ett land som gjorde revolution med hjälp av en romantisk ballad och blommor?
Pingback: Om frihet och frustration – Bortugal
Pingback: Sånger om frihet – Bortugal
Pingback: Bortugal | Kan man tävla i gott uppförande?
Vad kul med lite historia! Jag har inte varit så insatt i revolutionen så det var intressant läsning. Kul detalj också det här med schlagerlåten som blev hemlig signal. Och på tal om schlager.. kom inte Sara Tavares låt ”chamar a música” ganska långt? Jag minns det i alla fall som att den var väldigt populär. Den är förresten riktigt mysig och jag gillar även Tavares nyare musik! Lite låttips: balancê, muna xeia, bom feeling, de nua & I’ve got a song in my heart. Trevlig lyssning 🙂
Åh tack för låttips, Joanna! Känner du till Ana Moura? Jag gillar ”Leva me aos fados”-skivan.
nej henne känner jag egentligen inte till, men den där låten De nua är faktiskt en featuring med henne 🙂
Ja den har jag nog hört, Joanna! Tror de sjöng den på karaoken i byn en gång…(:
Jag kollade på delfinalen där Portugal var med och ert/deras bidrag var en av mina favoriter! Däremot är jag själv absolut ingen schlagerräv utan drar med åt Soul, jag, gospel och hiphop…
Jag missade hela grejen i år med, Marie, men är inte så ledsen för det. Lite kul att Sverige vann! PS. Hade svårt att läsa din kommentar först. Läste delfin-alen…(:
Min favorit bland Portugals bidrag är Deixa-Me Sonhar, fast bäst är den med någon som heter Nuno.
Då har du mer koll än jag, Anders. Jag har dålig koll på Eurovisionen över huvud taget. Har inte hört ett enda på flera år så vitt jag vet! Jag ska lyssna på Deixa-me sonhar med någon som heter Nuno.
Man har ju vetat att Eurovision är som allra störst i Sverige men att intresset är så svalt, typ iskallt, i Portugal känns ju lite tråkigt för tävlingen och den deltagandes skull. Alla inblandade intygar ju att det är en sådan sanslös stor cirkus med hängivna fans och nästan galen media. En riktig musikfest där man försöker bortse från politik och olikheter mellan länder. Och så vinner det neutrala Sverige alls som oftast 😉
Det svala intresset för Eurovision här i Portugal hänger väl ihop med att det inte brukar gå så bra för dem, och i andra ändan är intresset stort i Sverige för att vi har så stora framgångar där, vi vinner som sagt allt som oftast, vilket i sin tur väl hänger ihop med att Sverige har en stor musikindustri, och bra näsa för hits..