Sverker och jag har ju friluftsdag i stort sett varje dag här i Bortugal! Det var ju lite det som var grejen med att flytta hit! Det spelar ingen roll om det är sommar eller ”vinter”, det här området och klimatet är ett paradis för friluftsaktiviteter av olika slag, och då menar jag inte bara allt som har med havet att göra, som surfing/vindsurfing och snorkling. Här finns även fantastisk klättring, spännande cykelvägar och vandringsleder uppe i bergen och längs havet.
Det känns lite hurtigt typiskt svenskt eller nordiskt det där med friluftsliv, men faktum är att folk här är väldigt aktiva och rör sig mycket utomhus. Det är alltid folk ute och surfar, fiskar och snorklar i Atlanten och folk som cyklar och springer längs kusten. I det stora naturskyddsområdet mellan vår by och Sintra har vi sett trailtävlingar, orienterare, mountainbikecyklister, scoutföreningar, svampplockare och klättrare! Så det är inte bara vi!
Däremot är det så att skolämnet Idrott inte är ett obligatoriskt skolämne, så om folk har sunda vanor så är det inget de fått från skolåren. I fjol valde vi att låta barnen ha kortare skoldagar så då blev det ingen Idrott i skolan för dem. Inte heller Bild, Musik eller Engelska! I år deltar de även i de icke-obligatoriska ämnena och verkar tycka det är kul.
Vi är dock inte jätteimponerade av den Idrottsundervisning skolan erbjuder. Det finns ingen idrottshall, så idrottsundervisningen äger rum på skolgården. De kör lite gympa, lite bollekar och springer några varv runt skolhuset. Mycket mer kan de inte göra. Om det regnar får de ha idrott i klassrummet, vilket verkar innebära att de ser lite olika idrotter på TV:n och pratar om dem, och ritar lite idrottsteckningar.
Jag tycker inte det gör så mycket, då våra tjejer får mycket och varierad fysisk aktivitet på fritiden, men det kanske inte är alla som har tid och möjlighet att hitta på sådana aktiviteter med sina barn på fritiden. Har inte föräldrarna sådana vanor kanske bollekarna på skolan en gång i veckan blir den enda ”idrott” de har, men så är det ju i Sverige också, med den skillnaden att det är två pass och mer varierade aktiviteter. Personligen har jag inte några positiva minnen från gympalektionerna, omklädningsrummen och gympasalen. Tvärtom faktiskt! Däremot har jag stort behov av att röra mej och vara ute i naturen, men det är en annan sak.
Här har de i alla fall en gång per läsår en eftermiddags friluftsdag på ”ängen” mitt i byn, där det klippts en bana som man kör löptävlingar på. Sverker och jag hade blivit tillfrågade om vi kunde hjälpa till med ”transporten” dit, det vill säga promenaden ner genom Broccoligränd och över gatan som går genom byn. Ett hedersuppdrag tyckte vi! Det är tredje gången nu som jag blir tillfrågad om jag kan vara med som extra vuxen vid skolutflykter och liknande. Det känns jättekul!
Frida kom tvåa i fjol och i år var spänningen stor. Skulle hon klara att springa fortare än kompisen Bruna, och hur skulle det gå för Jonna? Allt kunde hända, särskilt som banan var lite lerig på sina ställen och flera halkade redan efter några meter!
Alla föräldrar samt mor- och farföräldrar som hade möjlighet kom och tittade.
Eftermiddagen startades med det otroligt söta syskonloppet, och sedan tävlades det årskursvis!
Jonna drog i väg som ett skott. Hon låg en bra bit före de andra, och fast det hela tiden såg ut som om hon när som helst skulle göra världens vurpa och bli liggande med ansiktet först i leran höll det hela vägen i mål!
Frida fick en sämre start och är ju huvudet mindre än klasskamraterna men hon sprang hem segern hon med!
Prisutdelningen skulle äga rum vid något annat tillfälle (till tjejernas stora besvikelse) men det var många som kom fram och gratulerade oss och tjejerna till segrarna. Det kändes nästan lite pinsamt med dubbelseger faktiskt, men vad ska man göra? Har man snabbast barn så har man!
Fantastiskt kul! Nu ska du se att de kanske värvar dig o Sverker att bli skolans första idrottslärare..
Nja det tror jag inte, men Frida och Jonna kanske?!