Halloweenfest och covidtest

Vad man än tycker om Halloween så ska man inte gnälla på att det är ett utländskt påfund, om man inte samtidigt vill slopa jul och påsk och det mesta av våra traditioner. Som det så fyndigt formulerades på Fridas före detta frökens facebookvägg (en guldgruva av memes och roliga fånigheter!)

”Folk klagar på Halloween för att det är en utländsk tradition, men det är ju inte precis som att tomten kommer från Serra da Estrela”! (Ursprungsort kan ersättas med Lappland eller liknande för att gå hem i Sverige).

Allhelgonadagen, som också är ett utländskt påfund om man ska vara noga, den 1/11, är ett viktigt datum i Portugals historia och mycket läskigare än Halloween. Då det var då den stora jordbävningen ägde rum och ödelade stora delar av Lissabon. Det är en av de största naturkatastroferna – om inte Den Största – som drabbat Europa. Det faktum att man hade ljus tända till minne av de döda just den dagen gjorde inte saken bättre, snarare tvärtom, då detta orsakade bränder i hela huvudstaden – som om inte jordbävning och tsunami vore nog,

Allhelgonadagen och Halloween är inte de enda traditionerna som samsas kring månadsskiftet oktober / november. I delar av Portugal och då särskilt i Lissabonregionen  tydligen lever ännu en tradition som heter ”Pão por Deus” (Bröd för Gud). Det är tydligen en tradition som trots namnet lär ha förkristet ursprung och som en gång i tiden gick ut på att man bakade och ställde ut första plåten gräddat till de fattiga, men som sedan övergick till att barn knackar på och får godis. Kanske har denna tradition samma ursprung som Halloween?

En broderad påse speciellt för ”Pão por Deus”

Mina barn har faktiskt gått runt och ”Pão por Deus”-at med kompisar ett par gånger, fast jag protesterat och tycker det är knäppt att gå runt och tigga, och då särskilt utan  att ha klätt ut sig eller ens ritat några kort. Nu har de i alla fall slutat med det och nu är det Halloween som gäller sedan ett par år tillbaka.

Jag visste ju vart det barkade och vad jag hade att se fram emot när Jonna var 10 och vaknade upp i andra ändan byn hos en kompis moster eller faster efter Halloweenfest. Nu är hon snart 14 och i år var hon borta hela helgen med kompisar och firade Halloween.

That was then. för fyra år sedan. Jag tror hon återanvände utstyrseln i år!

Det andra barnet som fyller 16 i vinter satt däremot snällt på sitt rum och pluggade i söndags när pappa Sverker frågade om hon inte också skulle gå på någon fest. Är det ingen fest på din Sociedade? frågade han, lite som Ferdinands mamma. Jo, det var fest, och kompisarna skulle gå, men man måste vara vaccinerad för att bli insläppt.

I Portugal gick man ut rätt hårt inför skolstart med kampanj om att alla över 12 kunde vaccineras, och det gjorde då de allra flesta redan samma vecka de började erbjuda vaccin för barn, men en liten utländsk familj i en by mellan berg och hav var fortfarande lite skeptisk till detta och valde att inte vaccinera sina yngsta i allra första taget. Därför satt nu Frida vid skrivbordet utan planer för Halloween i år. Inte för att hon verkade ledsen över det, men man vet aldrig. Det kändes inte bra.

Tur för oss då att festfixarna gick ut på instagram med ett meddelande om att det även gick bra med negativt test, men inte ett sådant självtest som man kan köpa i kassan på supermercado och som dög för restaurangbesök en period i somras, utan ”com relatório” vad nu det är.

Snabbtest. Ett sådant har vi testat en gång. Det var då någon skojade så osmakligt om att vi hoppades testet inte skulle visa ”invalid”.

En snabb googling visade att ett sådant test ”com relatório” kunde man inte ta här i Cascais på en söndag eftermiddag, som det var vid det här laget, men det fanns drive-thru i Lissabon och i Sintra som fixade sådant. Drive-thru med tidsbokning. Vi bokade den allra sista tillgängliga tiden kl. 18 och körde dit över bergen i dimman så Frida fick testas.

Det är inte vackert överallt i Sintra, om ni trodde det. Detta är Cacém i Sintra och där kändes det lite apokalyptiskt denna Halloween.

Lite spöklikt med dimman och även lite skräckinjagande med tältet på den öde parkeringsplatsen där vitklädda maskerade figurer stack långa tops upp i näsan på de som rullade fram i sina bilar, som vi då, klockan 18.

Passande kuslig dimma i byn.

Före klockan 22 skulle vi få svar och det var ju gott om tid då eftersom kompisarna inte skulle vara där förrän 23, vilket kan översättas med 23.30 tidigast. Jag fick skjutsa dit och jäklar vilket liv det var! Precis när jag släppte av Frida stannade en buss från Cascais vid busshållplatsen närmast och fullt med ungdomar som definitivt skulle på halloweenfest klev av, och från festlokalen dånade musik över hela byn. Kanske hade många inte festat loss sedan i februari 2020?

Jag blir nog bara kvar till klockan ett, sa Frida men när hon var 2 ville hon vara kvar ”lite till” och 2.30 kunde jag inte hålla ögonen öppna längre och hörde inte ens när hon ringde om hämtning.  Sverker hämtade henne tydligen, för dagen därpå var hon i alla fall hemma och hade haft superkul till halv fyra på morgonen. Till lunch kom det andra barnet hem och hade också haft kul.

Det var lucka 3 i novemberkalendern, om ett covidtest och en halloweenfest eller två! (922 ord långt, fast jag försökte hålla igen!)

Mitt Halloween-pynt!