Kan man tälta i Portugal?

Kan man tälta i Portugal? Den frågan ställde våra barn redan innan vi flyttat hit. De erfarenheter de haft av camping i Sverige hade tydligen gett mersmak.

 

 

Självklart kan man campa i Portugal också! svarade vi förstås, men lite svårare har det varit att besvara följdfrågan. Under de dryga tre och ett halvt år som gått sedan vi flyttade hit har barnen med ojämna mellanrum frågat när vi ska åka och campa, och på den frågan har vi aldrig haft något bra svar förrän alldeles nyligen.

På något sätt har det alltid känts lite inaktuellt att åka och campa. Vi åker ju sällan så långt hemifrån att vi behöver övernatta, och så är det ju det där med allemansrätten eller snarare bristen på den. Själva grejen med camping är ju att ställa upp tältet där man känner för det, och leva lite vildmarksliv där för sig själv. Och hur är det med campingar? Är de fulla så man måste förboka på sommaren? Är de stängda på vintern? Jag har googlat lite halvhjärtat, men varken blivit så mycket klokare eller mer inspirerad av det jag hittat. Och så har vi ju inget tält.

 

”Tält” stod faktiskt överst på barnens önskelista till tomten i år, men tomten hade inte med sig något sådant. Det var en fin önskning tyckte vi i och för sig, men det kändes ändå lite inaktuellt då när vi köpte julklapparna. Men så ett par dagar senare när julen var överstökad och det var ett par dagar kvar på det gamla året såg väderprognosen faktiskt väldigt lovande ut, och plötsligt kändes det som att det var dags. Nu skulle man faktiskt kunna åka och campa om man hade ett tält, sa jag till Sverker. Ja, faktiskt! sa han, och så var det bestämt.

Vad roligt det var att överraska barnen totalt med att plötsligt en dag i slutet av december säga vid frukosten att nu ungar, nu åker vi och köper tält och sovsäckar, och sedan åker vi och campar! Glädjen! Jublet! Ett dygn senare var vi på väg med en sprängfylld bil i riktning Brasilien. Det krävs ju lite förberedelser och man behöver ju ha en hel del grejer och proviant för att klara sig i vildmarken ett par dagar.

 

 

Just den här gången var syftet med det hela själva campingupplevelsen och att testa utrustningen, så vi åkte inte så långt. Vi siktade på en plan liten plätt lite för sig själv med havsutsikt och träd så man kunde hänga upp en hängmatta och där det fanns möjlighet till aktiviteter.

 

 

Vi behövde faktiskt mat innan vi orkade sätta upp tältet. Det är ju det som är det bökiga med att campa. Att man ska sätta upp tält, sova på luftmadrass och laga mat utan kök, men det är också det som är själva grejen.

 

När vi var mätta och belåtna var det bara att börja göra oss hemmastadda och sätta igång med aktiviterna.

 

Perfekt! Det enda som bekymrade oss nu var skylten med ett överkorsat tält och en överkorsad hund, alldeles intill platsen där vi parkerat bilen. Och så var det ju faktiskt vinter och nätterna kunde bli rätt kalla. Skulle vi frysa under natten och skulle man våga göra en brasa? Och hur hemska spökhistorier skulle Sverker berätta? Nu började det skymma..

 

 

Hur det gick får ni läsa om i nästa inlägg eller så.