Påsklovet är slut och barnen sitter i sina skolbänkar igen och präntar skrivstil och memorerar kungar och planeter, lite mer solbrända än innan lovet och med ganska många fler surftimmar i kroppen. Själv har jag fortfarande dagarna lediga hela april månad ut, men jobbar ett par kvällar i veckan. Jag passar på att få lite gjort innan jag ska börja undervisa mer på dagtid igen, men mest passar jag på att vistas i det vackra landskapet vi bor i och efter ett par veckor med järntabletter börjar jag så sakteliga orka springa så smått igen, med betoning på sakteliga och smått. Man vill ju inte springa så fort att man missar alla vackra blommor längs stigarna heller.
Jag måste nog ägna blomsterprakten ett eget inlägg som jag gjort tidigare år den här våren också..
Det känns konstigt att åka in till Lissabon för att jobba på kvällen, särskilt efter riktigt somriga dagar som man kanske till och med tillbringat på stranden. Det känns lite bakvänt, ungefär som att äta efterrätten innan maten eller börja dagen med ett glas vin, men man vänjer sig. Vid att åka in och jobba på kvällen alltså. (Eller kanske vid att dricka vin till frukost också, men det är inget jag tänker testa!)
Jag tar bilen in på kvällarna och det går på en halvtimme vilket ju är mycket snabbare och smidigare än när jag åker kollektivt, men inte lika vackert. Jag har ju skrivit om min resväg förut, både turen och returen, men nu har den blivit dubbelt så vacker. Jag kom nämligen på en eftermiddag i februari när jag satt på bussen från Cascais på väg hem att just den bussen ju fortsätter till Sintra. Om tiderna skulle passa och det dessutom skulle råka gå ett tåg från Sintra till den ända av Lissabon där jag jobbar kanske man kunde ta den vägen på morgnarna, tänkte jag. Man skulle undvika några byten och slippa trängseln i tunnelbanan. Det kunde man, och dessutom tjänar jag en halvtimme på det!
Stationen i Sintra, med vy över Morernas fästning
Jag ska visa er vilken vacker och spännande resa det är någon gång, när jag har börjat ha kurser på dagtid igen i maj, OCH fått en ny kamera, oxalá. Fått, faktiskt, för jag hade tydligen löst en försäkring när jag köpte kameran, den som blev stulen. Jag hittade i och för sig varken kvittot på kameran eller papper på försäkringen jag löste, men på butiken där jag köpt kameran skrev de snällt ut både och. Ibland kan det ordna sig fast man är både slarvig och har otur!
Just rundresan till jobbet och hem blev i alla fall inspirationen till mitt gästinlägg på den svenska nomadens sida Destinavo.
Här är det inlägget om ni vill ha mer läsning!
Bilder som inte kom med i mitt gästinlägg, men som borde varit med.
Pingback: Lissabon - följ med på en dagsutflykt till Sintra och Cascais -
Fantastiskt vackert och för några dagar sen hade jag själv förmånen att få uppleva det. Vi åkte buss 403 till Sintra och tillbaka med 417. Bussturen med 403an var mest givande/spännande med serpentinvägar, havet, dalar, byar och bilar som fick backa vid möte ?. Har läst någonstans att det är hög olycksstatistik i Portugal. Här hemma blir jag lätt frustrerad när bussen blir kvar ”länge” vid var och varannan busshållplats pga krångel med betalningar mm. På bussen från Sintra hann folket knappast stiga på förrän chauffören stängt dörren och kört vidare. Lite min melodi som är född Stockholmare och alltid Stockholmare – smått brådis jämt :-). Sen kan ju man diskutera om det är trafiksäkert att syssla med betalning i samma veva som man kör i en rondell etc. Just den här chaffisen kanske hade bråttom. Vill iallafall tillbaka till Sintra igen!! Magiskt!!
Hemma igen till kyla och klass 2 varning till natten 10-30 cm snö 🙁 …När går nästa flyg till Portugal? Jag längtar tillbaka!! Har blivit lite ”in love” tror jag…
Vad roligt att du kände igen dig,Färilabon, och att det blev en lyckad resa! Den där turen är inget för åksjuka precis, det slingrar rejält. Jag vet inte om olycksstatistiken är högre i Portugal än andra länder, men jag tycker folk kör rätt vettigt för det mesta, utom motorcyklisterna, men de är väl lite så överallt. Snöoväder i april låter inget vidare, men så brukar det ju vara. I Sverige. /Åsa
Grattis till nya kameran. Vi är nog fler som är glada då det förhoppningsvis blir fler fina foton.
Ja fast jag har ju inte fått den än, och man vet ju hur försäkringsbolag kan krångla. Men jag är optimistisk, nu när jag fått papperen utskrivna och gjort polisanmälan. /Åsa
Aah, det verkar vara en underbar tågresa. Sintra står såklart på önskelistan.
Ja det finns otroligt mycket att se längs den rundresan, vilket håll man än åker åt och hur många gånger man än åker den, Bara Brittiskt!