Detta kan vara den stressigaste veckan i Bortugals historia. Kanske inte så stressig på en internationell skala, men på min egen lilla skala, alltså enligt bortugisiska mått mätt lyser det rött. Det är då sådant här händer. Så typiskt.
Det är inte bara den emotionella stressen med bortsprungna djur, som nu tack och lov är tillbaka välbehållna bägge två, utan annat också.
Det är väl kombinationen av den stressen och två jobb, deadline för distansstudier och en massa fix inför skolans julfest som går av stapeln i morgon och som jag är med och ordnar. Det plingar i telefonen hela tiden från föräldraföreningen och i bilen blinkar dessutom lampor som signalerar att den måste in på verkstaden. Det är den kombinationen som får även mina lampor att blinka. Jag är ovan vid att jobba heltid och läggs det lite extra på det kryper den på mig, den där känslan som jag vant mig vid att inte ha. Stressen.
Nu är ändå det mesta under kontroll. Alla husdjur är hemma, proven är rättade, betygen är satta (bara 7 i år mot för de 80-100 jag brukade sätta varje terminsslut i Sverige), bilen avklampad, uppgifter inskickade till Folkuniversitetet, presenter till barnens fröknar inköpta och idag cyklade jag hem från Svenska Skolan för sista gången denna termin.
Nu ska jag iväg till sociedaden och pynta inför julfest, kanske knyta en röd rosett runt bacalhaustjärten, och bli frustrerad över att ingen annan i föräldraföreningen verkar minsta lilla angelägen om att vara hemma innan midnatt. I morgon är det alltså skolavslutning med den årliga julfesten och i övermorgon lussefirande i Lissabon. På söndag är det dessutom julfest på Fridas sociedade.
Ungefär så ser den stressigaste veckan i Bortugal ut och nu är den snart över. Snart har jag tid för långpromenader, siesta och romaner igen! Tid. Det dyrbaraste vi har. Hinner jag inte skriva något annat mer aktuellt i helgen kanske det blir ett inlägg jag skrev för längesedan om just tid i någon lucka.
Hur har ni det, såhär en vecka före dopparedagen?
PS. Tack för alla fina kommentarer jag fick till det förra inlägget!
Men kära du. Och så julkalender på det. Nåja, man lär sig alltid nåt. Om sig själv om inte annat. Ta hand om dig nu. Idag har Lovis förresten lagt ett brev på lådan. Det skulle visst till Bortugal. Kram.
Ja, jag har nog lärt mig att jag behöver ha lite mer marginaler. Mary. Det behöver nog alla. Vad roligt med brev från Lovis! Då vet jag en som blir glad! /Åsa
Hej Åsa
Ska jag säga något om den där bilden med bilen. Nej! Jag gör inte det. Repeterar bara tyst den långa listan jag numera kan utantill, som handlar om fördelar att bo lite utsocknes.
Bor ju i en liten, liten by. Inga rondeller så långt ögat kan nå.
I så där lagomt stora byar med rondeller brukar det mer betyda, fler parkeringsplatser.
Ja, när jag blir stor ska jag också banne ge mig på att parkera i en rondell. Men som svensk krävs det antagligen en extra stor portion av mod, kanske likt en tjurfäktare som både utmanar publik o lokalpolis.
Julen dras ju inte igång förrän den 23, på kvällen, då tas granen in!
Är det inte så man gör!!!
Haha, Arne, jag brukar faktiskt parkera i en rondell här i byn när det är spektakel och svårt att hitta parkeringsplats. Jag är inte den enda som tycker att det får plats en bil där, och hittills har ingen av oss fått böter. Jag tänkte precis häromdagen att det var lindrigt med böter (4,80) om P-tiden gått ut här i Lissabon, jämfört med i Stockholm där det ju handlar om ett åtskilliga hundralappar varje gång man blir lappad. Men klampningen blev dyr. Nu har jag förträngt det och ångar vidare mot jul! Här verkar det som om halva byn har klätt granen redan, men vi brukade också vänta tills 23:e med att klä granen minns jag. Här i Bortugal har vi ingen gran, men vi har ju andra träd inne som man kan hänga saker i om man prompt vill vilket barnen gör. /Åsa
Hej när det gäller parkering är nog svenskar lite mer ordningsamma en man är här i Portugal, Gud ska veta att man kör gärna på fel sida i kurvor även vid möten och man kan stanna mitt i en kurva för att tala med någon man känner.
Jag tycker inte de kör så galet som ryktet gäller Hans. Vänliga är de i trafiken också tycker jag. Ingen som tutar ilsket, och man släpper gärna fram hellre än tränger sig! /Åsa
Vojne, vojne, det där låter som många doser för mycket – och den klampade bilen skulle sänkt mig?. Vi har noll julkrav och noll stress över julpyntet. Men vi börjar bli otåliga över det segdragna husköpet, ska det hinnas göras en Escritoria före årsslutet?
Jo det var lite jobbigt med klampningen, men det löste sig det med! Vi har också noll krav och noll stress över julpynt, det räcker med julfesterna och så kanske vi går på någon julskyltning, för barnens skull! Ja husköp är stressigt – hoppas det lossnar och blir klart i år! /Åsa
Jag har det ganska stilla (framförallt i jämförelse). Inga julklappsinköp som måste ordnas (nya bilen får räknas som det) och så drar jag på spa-helg i Åre i morgon (också typ av julklapp). Jag önskar att fler kunde tagga ner under den här tiden på året istället för att köra hela vägen in i kaklet och sedan sitta som zombies på julafton funderandes över vackra december tog vägen.
Well, jag förstår ju också att man inte kan styra över alla saker. Men som sagt, det var en önskan. 🙂
Ja jag föredrar ju också att ha det stilla. Det var bara så typiskt att jag skulle bli klampad och stressa över bortsprungna djur också mitt i allt. Annars var ju allt under kontroll, bara lite mer än vanligt. SPA låter nice. /Åsa
Förresten hängde jag upp stjärnan igår. Och mandlarna till mandelpepparkakorna är skållade och skalade. Tredje ljuset i adventsstaken tände P aldrig under tiden jag var borta, så det får vi ordna med i kväll. Utöver det har jag inte gjort en enda julförberedelse åt oss, däremot lagat alla sorters julmat åt min pappa. Ja, jag fick ju smaka av den själv också, men kunde inte ta något med mig.
Å det där med klampad bil. Jag har ju inte ens någon bil och ändå känner jag hur det drar ihop sig i magen och blodtrycket stiger. Det är ju inte som en parkeringsbot som man kan ta itu med sedan – det är ju där och med det samma som man måste få loss sin bil! Vilket förstås är anledningen till att de gör just så.
Själv har jag massor att göra innan jul men inte några allvarligare deadlines. Eller vad sjutton, det har jag ju också. Det är bara det att jag fortfarande skvalpar i lugnet efter två krävande åtaganden som jag just avslutat… Det jag måste göra är att bestämma hur mycket jag ska vara ledig i jul. Julen i år ger ju inte en enda extra röd dag här i Portugal! Den 23 december tänker jag i alla fall inte jobba mer än förmiddag. Och någon av mellandagarna måste jag ta semester, definitivt. Jag har massor av semesterdagar kvar, men också massor av jobb att göra. Ledighetsplanering är en förutsättning för att det ska bli något av.
Kul att du hinner skriva i stressen inför helgen och årliga avslut/fester.
Tråkigt med bilen.
Här i Götet är det lugnt, kanske för lugnt, rätt var var det är kommer väl himmelen ned!
Hmm…efter det här kan jag ju i alla fall inte säga att jag har det stressigt 😉
Just det….här i Stockholm är julklapparna klara, ska precis lägga en beställning på julmat på MatHem med leverans nästa fredag, har gjort klart julkorten, julpyntade såklart första advent så det lyser mjukt och härligt här varje dag. Gran orkar jag inte ha med två klåfingriga ettåringar och katter. Det blir nog inte så mycket bakande heller, annars känns det som att allt är på banan! Imorgon ska jag med ett tjejgäng och se Phantom of the Opera. Sen hoppas jag få till en utflykt till någon julmarknad på söndag ???
Det låter ju perfekt!! Vi har ju julstämning vid brasan så det räcker. Det där med julklappar är inte klart, men nästan. Sverker har varit duktig. Pepparkaksdeg finnes och julmat får vi se vad det blir! /Åsa
Hej själv ska jag på Tisdag till IKEA och äta Julbord, det har dom varje år, jag åker till Lourdes då det är närmast, och sen köper jag en del som deras fina Hjortronsylt, och sill, och lingonsaft, dom brukar fråga mig är du från Sverige för det tar endast 3 minuter för mig att veta vad jag vill ha,, för portugiserna 30.
IKEA:s julbord är ju jättesmart att gå på om man gillar sådan mat! Var jag lite mer lagd åt sill-hållet skulle jag också äta på IKEA någon gång innan jul, men för mig får det vara. Ja att äta julbord är en konst inte alla behärskar, det minns jag från när jag jobbade på julbordsktryssningar i skärgården. Det hände att utländska gäster tog ris-a-la-malta och rödbetssallad på samma tallrik! /Åsa
Vad skönt att du får vila nu! Tycker det kan låta stressigt andra tidpunkter också, med skelettprov och och alla andra prov och all planering inför skolstarten och alla dansuppvisningar och byfester och kalas och projekt med skolan och barn som följer med hem och utflykter och Sverkers projekt ?? Det är verkligen jätteroligt och intressant att läsa om! Men du kan ju inte bomma fler Wordfeud-spel nu, det går inte för sig. Kram
Haha, nej när man bommar wordfeud är det illa, Susanna! Fast annars brukar det inte vara stressigt. Då hinner jag vila och promenerna och läsa emellan aktiviteterna jag skriver om, så då är det lugnt! /Åsa