Alla verkar ha varsin hund i Portugal. Minst! Eller verkar det bara så för att jag har fått på hjärnan att det vore lite mysigt att ha en hund i familjen? Eller rentav tvärtom, att jag fått hundar på hjärna för att jag ser dem överallt.
I vår by och i alla andra byar vi varit i finns det ett antal hundar som springer löst. Ibland springer de runt i flock och ibland ligger de mitt i vägen och sover. I vår del av vår by driver två gamla hundstackare omkring vars ägare har dött. Grannarna brukar lägga matrester vid soporna så de inte ska svälta. Vi med. Dem och deras hundlortar har jag nästan vant mig vid.
Svårare är det att vänja sig vid alla hundar som står och skäller vid grindarna när man går förbi. Ibland blir man rädd och hoppar högt, men här i vår by vet vi var de skällande hundarna finns, så här blir vi inte rädda utan bara irriterade. Blir inte alla i byn det? Vad är syftet med att ha en hund, kanske till och med fastkedjad, som står och skäller som en galning på alla som går förbi? En del har flera hundar, som skäller ikapp. Jag har skrivit om de skällande hundarna förut. Här.
Jag vill inte ha en hund som springer lös i byn och inte heller en som skäller som en galning. Jag tänkte mig mer en sådan som man kan gå långa promenader med, med eller utan koppel och kanske kasta pinnar till på stranden. Det ser så härligt ut!
Sverker har en surfkompis som är spanjorska och bor i en husbil. Hon har en fin hund som vi fick låna ett par timmar. Han satt med mig på stranden och tittade på Sverker som var ute och surfade. Han ville gärna luta sig mot mig och bli kliad. Kanske en sådan?
Jag tittar också ibland in på hemsidan för omhändertagna hundar och tycker synd om de fula hundarna som väl ingen vill ha. Kanske skulle man förbarma sig över en av dem ?
Som en kontrast har jag hittat ett instagramkonto med två terrierhundar (?) , Max_et_Louise (tror ägarna är fransoser och bor i Estoril) som verkar ha ett väldigt skönt liv och är sjukt söta!
Det är tydligen ganska populärt med instagramkonton för hundar som turistar och har det bra. Man kan konstatera att livet är orättvist även för hundar.
Man kan också leka med andras hundar i stället för att skaffa en egen. Det gör vi så ofta vi kan, tillsvidare.
Tack för ditt svar Åsa.
Jag får väl söka vidare.
Ha en fin dag // Chris…
Jag ställer frågan igen:
Var/vart vänder man sig om man
vill klaga på hundar
som står o skäller i princip dygnet runt..
Deras ägare bryr sig inte ett dugg om detta.
Det är oerhört störande….
Det måste väl ändå finnas någon
som tar tag i dessa problem …
Någon myndighet eller liknande…
Området/kommunen det handlar om
är Albufeira …
Tacksam för svar…
Mvh. Chris……
Hej Christer!
Jag vet faktiskt inte vilken instans man ska vända sig till, eller om det finns någon sorts förbud mot hundskall. Jag skulle rekommendera att du frågar i någon facebookgrupp för svenskar i Portugal, då det säkert finns någon som har samma erfarenhet som du och som tagit reda på vad man kan göra åt saken och vart man kan vända sig med klagomål om sådant.
Tack för ditt svar Åsa.
Jag får väl söka vidare.
Ha en fin dag // Chris…
Hej Christer du kan vända dig till kommunkontoret eller till polisen GNR om du bor utanför stad eller PSP om du bor i stan. Jo det finns regler hur mycket och när man får störa. Man kan först försöka prata med grannar som har skällande hundar. Inte tillåtet med hundar som stör nattetid. Ingrid
Allt är jättebra här i Portugal
”utom”
alla hundar som står o skäller
på precis ALLT
som rör sig utanför deras
ytterst lilla yta
som dom blivit tilldelade
av sina omtänksamma ägare.
Gäller dag som natt/dygnet runt😢
Att deras hundar får komma in i värmen tycks vara mycket sällsynt…
Att deras ägare bryr sig något om allt skällande o ylande märks inget.
Man/dom ”bryr sig inte”
Tragiskt för både hunden
o även för väldigt många grannar🥵
Begriper mig inte på dessa
”Hundägare”
Fråga
Vart skall man vända sig??
”Lövet”
Jag håller med och har skrivit mycket om det här på bloggen. Vart man vänder sig till varierar lite tror jag. På vissa ställen kan det finnas lokala djurvänsgrupper som tar tag i det hela. Polisen? GNR? Risken är att de bara hamnar i ett betongbås på en kennel…
Jag tror det finns lite tips i kommentarerna till något av mina andra hundinlägg.
Vill bara säga/skriva
att du både skriver
och har mycket sunda tankar
om det mesta❤️
🍁:et….
Tack för jättefin kommentar!
Inte någon stor risk att hundarna blir omhändertagna för att de skäller. Polisen agerar om hundarna är påtagligt vanvårdade, med portugisiska mått mätt ska jag tillägga. Men det kan kanska ”bita” bättre om polisen (PSP eller GNR) kommer och knackar på än om grannar ber om bättring.
Det är faktiskt inte tillåtet att ha skällande hundar här i Portugal. Inte heller får man missköta eller överge djur. Lagarna finns men… Vem vill polisanmäla grannen och vem vill medverka till att hundar hamnar på häng i myndigheternas regi. Ett svårt val.
Dessutom ska alla hundar chippas. Alla hundar ska också registreras på freugesian (kommundelskontoret). Hundskatt betalas med 5 Euro/år.
Jag frågade Ragges veterinär vad som hände om man inte registrera hunden. Man kan få böter naturligtvis. Men om jag förstod rätt, så spelar det störst roll om någon klagar på hunden, om den biter eller SKÄLLER kan den omhändertas.
Våran Ragge är skattad och laglig. Dessutom skäller han väldigt lite.
Ja Ragge verkar ju vara väl omhändertagen! Jag vet inte om byrackorna är chippade och skattade, men skäller gör de. Det är ett helt gäng som skäller om nätterna också. Det kan ju knappast vara bara jag som störs av det, men ingen verkar ha gjort någon anmälan. Jag har vant mig lite nu, men första sommaren var det svårsovet. /Åsa
Åh, här är en till med hundsug, så jag förstår dig helt! Stannar vi kvar här ligger hunddrömmarna farligt till, både tid och mindre reslust har jag här. På landsbygden och öarna här springer alla djur lösa typ.
En mamma i klassen som alltid ser så piffig ut berättar att hon hade en fladdermus som husdjur på den ö hon växte upp på, där alla djuren sprang fritt. Den brukade sitta på grannens bananplantor och äta bananer samtidigt som den bajsade, så den var inte helt populär direkt. 🙂
Haha! Fladdermus – nej tack! /Åsa
Visst vore det kul med hund! Själv har jag haft hundtankar i flera år. Tänker bl.a. att det kan bli lite jobbigt med alla vildhundar när man går på hundpromenad. Man kanske får en hel flock med sig hem, hehe.
Ja det har jag också tänkt på, Christina! Det är nog ganska troligt. Och så vill de nosa varann i rumpan. Det har jag lite svårt för. /Åsa
Men Åsa, det är artigt att nosa varandra i rumpan, om man är hund vill säga.
Ja det är väl det, Anna och Jan, men jag har lite svårt för den ritualen ändå. /Åsa
Men .., vilken trevlig blogg! Nu har jag suttit här och läst en stund, allt medan Tommy Körberg sjunger och sjunger och sjunger.
(Det var via annannan jag hittade hit).
Välkommen till Bortugal, Elisabet!
Heja kommunen och kommunveterinären i Cascais som är framsynta och främjar adoption av övergivna hundar! Många av dem är säkert hur söta som helst i verkligheten – de här fotona är lika insmickrande som den typiska spanska eller portugisiska mäklarannonsen! (Det vill säga, inte alls).
Det är mycket ledsamt med alla skällande hundar, för att inte tala om alla de övergivna. Det behövs rejält mycket jobb för att utveckla en bättre sällskapsdjurskultur här.
Ja där finns det utrymme för förbättring. Annannan. Där har vi något som Sverige är bättre på. Det är nog typiskt svenskt, att vara snäll mot djur. /Åsa
Syftet med skällande hundar i Spanien är att avskräcka inbrottstjuvar.
Även här verkar varenda människa ha hund.
Jag kan på sätt och vis förstå din hundlängtan, men… jag är kattmänniska.
Jag är också kattmänniska, Casa Annika. Vi har ju tre katter. Jag vet inte vad som flugit i mig. Och ja, syftet är väl att skrämma inbrottstjuvar men de skrämmer ju alla som går förbi, så om de skäller på en inbrottstjuv är det väl ingen som reagerar. Jo tjuven kanske, men jag tycker de borde lära hundarna att skälla om någon främmande försöker ta sig in och inte varje gång grannen går förbi. Jag får två utskällningar varje gång jag går ut med soporna. /Åsa
Vilket underbart hundinlägg Åsa! Det där med att skaffa hund tål att tänkas på… Det verkar väldigt annorlunda att ha hund i Portugal, man ser liksom på hundar på ett annat sätt. Djur generellt kanske?
Ja det tål verkligen att tänkas på, Lanclin. Vi leker med andras hundar så länge. Det är enklast!/Åsa
Ja, hund kan jag rekommendera. När vi skaffade Louie så undrade jag hur vi skulle få ihop allt, hade vi verkligen tiden etc även om vi såklart tänkt igenom det och ville prioritera det. Och nu är han en sådan självklar del av vår familj att jag knappt kommer ihåg hur det var innan. Det är mycket kärlek och bus, det är lätt att bli glad av en hund men det utvecklar också ledarskap och tålamod. Och så kommer jag ut mycket mer än innan, tar pauser för skogspromenad eller dragkamp. Det är även en fröjd att se barnen leka och gosa med honom, ge honom mat och lära honom trick. Sienna skrev i sin känslobok på skolan att trygghet känner hon när hon är med Louie…
Nu fick hunddrömmarna ännu mer bränsle, Petra!