En kväll när jag kom hem sent från jobbet och tassade in i Fridas rum för att pussa lite på henne fast hon somnat för två timmar sedan fick jag syn på ett papper som låg på hennes skrivbord. ”Horário da mãe” – Mammas schema – stod där tydligt präntat och så veckodagarna och mer eller mindre korrekt vilka tider jag jobbar.
Nästa gång jag träffade henne i vaket tillstånd frågade jag om schemat och hon förklarade att hon hade skrivit ned – så gott hon kunde – vilka tider jag jobbade för att hon ville veta vilka dagar jag skulle vara där när hon vaknade, om jag skulle följa henne till skolan eller inte, vilka dagar jag skulle hämta från skolan och vara hemma på kvällen och vilka kvällar jag skulle vara borta. Det kändes bättre om hon visste i förväg, tyckte hon.
Jag hade nog mest tänkt på att det var synd om mig som missade mysiga promenader hand i hand med barnen till skolan på morgonen, och sedan hem efter skoldagens slut i sällskap med halva byn. Att barnen reagerade på förändringen sedan jag börjat jobba hade jag inte märkt förrän jag såg Fridas papper. Jag blev både lite rörd och berörd av det.
Detta var före jul och som det såg ut då och som Frida mycket riktigt konstaterat var jag borta fyra morgnar och tre eftermiddagar i veckan då, ibland på mitt ena jobb i Lissabon och ibland på mitt andra på Svenska Skolan. Det var egentligen aldrig meningen att jag skulle jobba så mycket, jag blev nog bara så förvånad av att jag fick två jobb på samma gång att jag tackade ja till bägge av bara farten. Det är ju inte helt lätt att få jobb i Portugal, så jag tyckte väl att jag skulle passa på.
Halloween på svenska skolan
Vid jul slutade jag jobba på Svenska Skolan så Frida har fått göra ett nytt schema. Där har hon ritat små hjärtan på de morgnar och kvällar jag är hemma. Det är nu fler morgnar och kvällar med hjärtan än utan.
I ärlighetens namn var Fridas schema inte enda anledningen till att jag valde att släppa det ena jobbet. Det handlade nog mycket om mig också. Jag mår till exempel bättre om jag inte har för många bollar i luften på en gång, om jag har mer tid till mitt alldeles egna förfogande. Gör inte alla det, förresten?
Det är roligt att jobba, men lite jobbigt också. Det är antagligen därför det heter jobb.
De två dagar i veckan som jag återerövrade och som nu sedan jullovet är mina alldeles egna igen har i och för sig i viss utsträckning gått åt till måsten och viktiga ärenden som besök hos Finanças (Skattekontoret), skolsekretariatet och andra byråkratiska ärenden, tandläkarbesök, återbesök hos dermatologen, fix inför kalas och karneval och så vidare, (när ska man göra sådant om man jobbar fem dagar i veckan? )…
Hit har jag haft jätteviktigt ärende – kanske något jag borde skriva om också.
….men jag har även hunnit med långa promenader, löprundor och cykelturer och – inte att förglömma – att sova siesta ibland. Även det viktiga ingredienser i livet – rentav på gränsen till måsten.
Man vill ju inte missa en stormdag på stranden!
Promanader
Siesta med gammelkatten
Så fick det bli med mammas schema. Mer hjärtan, mer tid och kanske lite mindre pengar men jag räknade på det och kom fram till att jag helt enkelt inte har råd att arbeta fem dagar i veckan. Tid är pengar. Pengarna eller livet? Livet är kort. Jag har inte tid att ha bråttom.
(Har du?)
Jag måste ju hinna hålla lite koll på vad Sverker har för sig också…berättar mer om hans nya skyddslingar och olagliga projekt snart.
Urgulliga Frida❤
Så klokt!
Jag önskar att vi kunde gå ner i tid, och det skulle vi absolut ha råd med just nu, men jag kan inte låta bli att tänka på pensionen, hur ska det bli med den?
Ja herregud, pensionen! Den dagen den sorgen? /Åsa
Det låter väldigt balanserat. jobb – fritid. och väldigt rätt. Bra beslut. Kul att Frida skriver på portugisiska!
Ja bägge skriver hellre på portugisiska, Casa Annika. /Åsa
A gente não trabalha para viver mais para sobreviver. Vi jobbar inte för att leva men för att överleva.
Självklart skall man inte offra tid med sina barn om man inte måste. Tiden rusar på och snart har man vuxna barn
Precis. Tiden får man aldrig tillbaka! Kan man välja ska man inte välja pengar framför tid../Åsa
Din avslutning överensstämmer helt med vår livsfilosofi. Pengar kan aldrig ersätta möjligheten att leva det liv man vill ha.
Så är det, hur man än räknar, Jan och Anna! /Åsa
Underbart av Frida att visa att mammatid är viktig! Njut av det så länge det går!
Ja det ska jag göra, Fröken! <3 /Åsa
Jag förstår att du blev både lite rörd och berörd. Det blev även jag.
Hjärtan och tid vs pengar, den ekvationen borde vi alla ta oss tid att räkna på.
Ja eller hur, Steve! /Åsa
När man inte jobbar så mycket inser man att tiden man har att slappa och göra precis vad man vill/ingenting på är väldigt dyrbar.
När man jobbar mycket blir den lediga tiden fylld med en massa måste göra-saker och slappa-tiden faller bort och man intalar sig att den behövs inte, det var ju bara slapperier, ledde inte till något.
Men jag tror att det är viktigt det med!
Jag tycker det var fascinerande att se att Frida skrivit schemat på portugisiska!
Bara slapperier som inte ledde till något! Haha! Ja många kanske skulle undra vad de skulle göra med en ledig dag eller två i veckan. Gå där och känna sig onyttiga? För egen del tycker jag inte det är någon vettig balans i en femdagarsvecka. /Åsa
Vad fint Frida hade räknat ut att dina arbetsdagar är så långa som från att du åker hemifrån tills att du kommer hem! Så räknar inte lagstiftningen, men sanningen ligger väl någonstans mitt emellan?! Jag har en kompis som bytte jobb och gick ner i lön, men fick kortare restid och räknade ut att hennes timlön per bortatimme var precis densamma.
Jag kan inte svara på frågan om tid och pengar, för min situation är tämligen idiosynkratisk. Valet att jobba mindre och tjäna mindre pengar finns dessvärre knappast för en universitetsforskare – håller man inte sin verksamhet uppe så faller man av finansieringståget. Det är baksidan. Framsidan är att jobbet är en så stor del av mig och att det visserligen är skönt att inte behöva jobba en helg, men är jag hyfsat i form har jag absolut inget emot att skriva några timmar på lördagsförmiddagen. Som idag tex.
Ja hon räknade ut bortatiden, Annannan! Jag jobbar ofta på tåget, så sanningen ligger absolut däremellan. Jag förstår att inte alla kan välja att jobba mindre, både beroende på typ av yrke/bransch och ekonomi i vissa fall. Och det är väldigt viktigt att tycka om sitt jobb, vare sig man jobbar fem eller tre dagar i veckan. Men det är ju inte heller alla förunnat tyvärr! /Åsa