På spahotell i norra Portugal del 2

Det må vara nära hur nära som helst från Vila Nova de Cerviera och Hotel Minho till allt möjligt som jag skrev om i förra inlägget och mer därtill, vi tyckte som sagt att närmiljön och spavistelsen räckte väldigt långt som upplevelse denna gång och då hann vi ändå bara med en bråkdel av det lokala utbudet av aktivitetar och sevärdheter.

När vi badat oss möra och mjälla i Hotel Minhos spa-avdelning gav vi oss ut på upptäcksfärd, utrustade med en liten karta över Hjortstaden och med en handfull tips från personalen i receptionen. Marknaden, som tydligen är vida berömd, en promenad längs floden, ett besök på flodmuséet och så hjorten med den fantastiska utsikten lät som en bra plan för dagen och det var det. Vi började med marknaden, som hålls varje lördag intill Vila Nova de Cerveria på en en stor öppen plats mellan floden och ringmuren.

 

Det blev faktiskt en del fynd, bland annat 225 gram handdukar, för här säljs handdukar till kilopris. Man kunde även köpa höns, påfåglar, kaniner och minisköldpaddor men vi lyckades låta bli att köpa fler husdjur fast det var svårt.

Efter marknaden blev det en promenad i Vila Nova de Cerveiras gränder och vidare längs floden som flöt stilla fram.

 

 

Det var mest barnen som propsade på att vi skulle besöka flodmuséet och vi ville ju inte neka dem att lära sig mer om fiskar och fiske i floden Minho. Det dämpade besvikelsen över att inte ha fått köpa varken påfågel eller sköldpadda. Ett fint litet museum, med några fula fiskar. Uttern fastnade tyvärr inte på bild.

Sedan var det dags att spana in hjorten och hans utsikt. Sett från ovan ur hjortperspektiv var alltihopa nästan ännu mer sevärt. Vi blev kvar ganska länge hos hjorten och njöt av utsikten.

Vi hann även med en tennismatch på hotellet innan middagen. Jag vann förstås, eller hur var det nu igen?

Massor av god mat hann vi äta, och så drack vi förstås mer av det pärlande gröna vinet som är typiskt för regionen.  Jag drömmer fortfarande om min svarta pasta med bläckfisk och Jonna pratar fortfarande om ”det godaste köttet i Portugal”.

Vi hade lätt kunnat roa oss ett par dagar till i hotellets närmiljö. Vi hade till exempel gärna hunnit med kajakpaddling eller en cykeltur längs floden, där en flera mil lång cykelbana i naturskön och historisk miljö tar dig till vinodlingar,  flodstränder och medeltida städer. Väldigt lockande lät även besök hos närliggande vingårdar där alvarinhodruvor förvandlas till det berömda gröna vinet. Det får bli vid nästa besök på Hotel Minho.

 

 

 

Nästa gång, som sagt. Den här vistelsen avslutades med en SPA- behandling i hotellets hydrosvit. Där masserades vi av vana och vänliga händer med en varm olja tillverkad av skal av druvor, en regional produkt som är välgörande för huden. ”Det kändes som kärlek” var Sverkers omdöme och han brukar annars inte vara så poetisk så det får anses vara ett mycket högt betyg. Jag vaknade till av att jag snarkade högt under min massage, ett väldigt gott betyg det med.

 

Hotellets spaprodukter är organiska och baserade på lokala produkter som vindruvor och honung.

 

Trots att vi hunnit se och göra så mycket under vår spahelg var det fullkomligt utvilade vi checkade ut. Lite motsträvigt och med löfte om att återvända lämnade vi denna oas som definitivt var värd att åka till den portugisiska världens ände för att uppleva.

Inlägget är ett samarbete med Hotel Minho men alla åsikter mina egna. Och Sverkers. Och Jonnas.