Portugaldagen

Idag är det Dia de Portugal, (Portugaldagen), och helgdag i Portugal, en av de få som finns kvar efter nedskärningar i dessa kristider. När Portugal var diktatur och fram tills revolutionen firades denna dag som ” ”Dia da Raça: a Raça Portuguesa ou os Portugueses”; Rasdagen, den Portugisiska Rasens eller Portugisernas dag” men så heter det inte nu längre, som tur är, men på den tiden passade det där med den portugisiska rasen diktaturens nationalistiska syfte. Det kan ju gå en hårfin gräns mellan otrevlig och trevlig fosterlandskärlek, som vi alla vet, och när man börjar snacka om raser är man ju på alldeles fel sida.

Den ganska långsökta anledningen till att just den 10:e juni firas här i Portugal är för att det Luís de Camões dödsdag. Han var en äventyrare och poet från 1500-talet som i nationaleposet Lusiaderna skildrade Portugals fornstora dagar, då under upptäcktstiden när lilla Portugal upptäckte och erövrade världen och då ärat dess namn flög över jorden. Lite konstigt att man firar dödsdagen om han nu var så uppskattad den där Camões, men det är tydligen för att födelsedatumet är okänt. Sådär. Nu vet jag mer om Portugals än om Sveriges nationaldag. Kanske några av er också?

Hans ena öga ser konstigt ut på alla bilder jag hittade av honom. Lite taskigt att den detaljen ska hänga kvar så här mer än 500 år senare.

Vi brukade och brukar inte fira den svenska nationaldagen, utom den allra sista, för två år sedan, alldeles innan flytten då vi slog till och åkte på kryssning med ett stort segelfartyg i Stockholms innerskärgård. Ett fint minne av Sverige när det är som vackrast.

Sverker var lite trött. Han hade haft fullt upp ganska länge inför flytten.

Förra lördagen när det var Sveriges nationaldag firade vi istället Barnens Dag, som i och för sig inföll fjärde juni, men firades här på lördagen med stor fest på en av Sociedaderna för alla barn. Festen ordnas enligt tradition av ”Fritidsgruppen”, ett gäng ungdomar i byn, och varar i hela åtta timmar! Från klockan 15 till 22, men vid inlämningen av barnen fick jag veta att de nog skulle hålla på till 23-tiden. Det var pyssel och hoppborg och fika och lekar och dans och middag och avslutningsvis filmvisning med popcorn.

Jag tyckte det var ett roligt sammanträffande att dansgolvet dagen till ära gick i svenska flaggans färger! Fler bilder blev det inte eftersom det var ”FF” på festen.

Något svenskt nationaldagfirande för oss blev det alltså inte, och idag firar vi inte heller. Portugaldagen firas enligt uppgift allra ivrigast bland exilportugiser, och här i Portugal främst med militärparader på sina håll. Var vet jag inte, men vi lär nog missa dem för vi kommer att fira den på vår nya strand, som jag nog skriver mer om framöver.

Efter idag återstår bara två dagar på det här skolåret! På fredag firas det skolavslutning! Kanske skriver jag om den med!