Slutet gott, Gott Nytt År!

Så här på årets allra sista dag är vi precis hemkomna från årets sista äventyr, det som vi lyckades klämma in mellan jul och nyår och lite annat fast det var stort och otympligt, äventyret. Kameran är full av bilder, håret är fullt av sand och salt och tovor, och hallen är full av packning. Det skulle kunna kännas stressigt. Det skulle kunna bli stressigt.

Jag skulle kunna sätta mig och gå igenom alla 243 bilder jag tagit och skriva ihop en halv roman om äventyret innan dagen och året är slut. Jag skulle också kunna känna mig stressad over att det redan behövde städas när vi åkte hemifrån och att det inte blev bättre av att vi bar in allt vi hade i bilen när vi kom hem från äventyret och att detta 1) behöver sorteras och plockas undan och kanske tvättas och 2) är fullt av sand. Nu behöver man ta itu med dessa massor innan man kan ta itu med den normala städningen.

Jag skulle även kunna bli stressad över att jag inte hunnit skriva en utvärdering om året som gått och avge nya löften inför det nya året. Jag skulle kunna vara missnöjd över att jag inte alls kommit igång med löpningen som jag hoppades och halvt lovade mig själv  inför 2016, och att jag aldrig kom iväg till frisören det här året heller.

Det känns som om det är ont om tid, så jag tror jag bestämmer mig för att inte betrakta denna nyårsafton som en deadline helt enkelt. Jag kommer inte att fira nyår i ett nystädat hus. Det kommer inte att bli någon finklänning och trerätters och champagne i år heller.  Jag kommer antagligen inte ens att hinna få ut tovorna ur håret innan året är slut och om jag känner mig själv kommer jag att ha somnat innan tolvslaget, men vad gör det, egentligen?

Jag kan skriva om äventyret en annan gång, och utvärderade och sammanfattade året gjorde jag ju egentligen redan i augusti så det kan jag ju göra i augusti igen. Vad gäller fjolårets nyårslöften kan jag ju välja att vara glad över att hela familjen kom iväg till tandläkaren som jag föresatt mig och att jag cyklat mycket i stället.  Städningen kan också vänta. Om vi är ute hela dagen i morgon och firar nyår i mysbelysning, kanske framför brasan, så märker vi knappt om det är ostädat. Man måste inte heller åka till affären och trängas på årets sista dag om man rotar lite i frysen. Jag tror vi har lombo de porco preto (fläskfile av godaste grisen, den svarta) där som vi kan grilla!

Då kan vi tillbringa årets sista dag som vi vill. Med en promenad till stranden eller en cykeltur till skogen och massor med tid för varandra. Det andra löser sig. Huset blir städat och inlägg blir skrivna så småningom, när andan faller på. Fast tjuvkikat på bilderna från äventyret har jag ju, så en liten glimt kan jag bjuda på.

Nyårslöfte? Okej då! Mer av allt jag mår bra av, mindre av det som tar tid av det jag mår bra av.

Önskar er detsamma!

Här och här  har jag skrivit om tidigare nyår i Bortugal.