Sedan vi flyttade hit har vi tagit hand om fyra hittekatter och en hittehund. Det är uppenbarligen så att det finns fler djur än folk som kan eller vill ta hand om dem här. Därför utgick vi nästan från att vi skulle få svårt att placera alla fem kattungarna i familjer. Det kändes som att marknaden var mättad.
Vad skulle vi göra om ingen ville ha dem? Den frågan höll mig vaken många nätter. Vi kunde ju inte gärna ha åtta katter? Jag vet inte riktigt var gränsen mellan djurvän och crazy cat lady går, men det känns som att man har passerat den någonstans om man har åtta katter.
Och en hund
Ganska snart efter att jag hängt ut de små liven för adoption på facebook ville inte mindre än tre personer ha den vita katten, som visade sig vara en kille med lite siames eller liknande i sig. På ett besök hos veterinären fick vi veta att en och samma kattkull kan ha olika pappor, vilket förklarar färgvariationen i Doris kull.
Snövit kom till en kompis till Jonna och fick heta Snow.
Hos veterinären fick jag också lära mig att man absolut inte ska ge bort svarta kattungar, för de används i ritualer i Sintrabergen. Vi vet att det förekommer ritualer i Sintrabergen. Vi har råkat på resterna av dem i form av cirklar med stearinljus, dockor och annat underligt på olika platser i skogen, men inte visste vi att det offrades kattungar. Svarta kattungar, en i varje pentagramspets.
Om Sälen var tillräckligt svart för att offras vet vi inte, men henne hade vi räknat med att behålla, tjej som hon var och allt. Jag kan förstå att man hellre väljer en hankatt, så man slipper det där med sterilisering som ju är ett rätt stort (och dyrt) ingrepp alternativt en kull kattungar eller flera.
Sälen
Gula hankatter fanns det tydligen en viss efterfrågan på i alla fall. En kompis till Frida (och hennes föräldrar) adopterade Sonny och döpte honom till Sueco. Efter ett tag ringde någon som tipsats av veterinären och ville ha en liten gul kattunge till sin dotter på födelsedagen, så en liten flicka i Sintra blev nog väldigt glad över Sigge.
Nu kändes det lite lugnare, men är inte fem katter också lite i överkant? Frida hade i och för sig fäst sig väldigt vid Sune och Jonna hade redan för längesedan utsett Sälen till sin favorit, men det gjorde ju bara saken värre. Antingen skulle en av dem bli väldigt ledsen eller så skulle vi få leva med fem katter i huset.
Ändå var jag liksom inte beredd när jag fick samtalet från en väninna om bekanta till henne som ville ha två katter. Skulle vi inte få behålla en enda liten kattunge? Skulle de hämta dem nu på en gång? Det blev ett hastigt krismöte med lite tårar och snörvel men till slut var vi överens.
Samma kväll sa vi farväl till både Sälen och Sune som nu bor hos en kattälskande familj och heter Sól och Lua. Sol och Måne.
Nu är husdjursnivån nere på det normala, och om vi skyndar oss att sterilisera kanske den håller sig så.
Nu blev det lugnt och skönt. Lite tomt, men lugnt och skönt.
Det var lite sorgligt att vi inte fick ha någon kvar, sa Frida, men livet är så ibland.
Hej Åsa
Tack/obrigado för att du skriver så bra om Portugal, mitt land. Jag hoppas verkligen att du kommer att trivas där.
Det finns så mycket bra att skriva om Portugal, Helio! Jag trivs verkligen här! Det gläder mig extra när någon från Portugal uppskattar det jag skriver! /Åsa
Ja, livet är så ibland. Jag ”hade” en katt som kom till vår sommarstuga en gång när jag var liten, kanske 13 år. Han var helsvart och jag döpte honom till Teodor. Han kom när jag ropade och jag gav honom kattmat, men han fick inte komma in till mamma. När vi åkte hem lämnade vi honom hos en granntant men där blev katten ett hot för en grannkatt så han drog. De kunde väl inte komma överens om riviren… Så är livet ibland. Han dog nog sedan, på vintern.
*han fick inte komma in FÖR mamma
Ja det är ju inte för alltid, det här med husdjur heller. Våra katter från Sverige har ju varit med oss halva livet nästan i och för sig, men här har det varit stor omsättning. /Åsa
Min pappa bor på landet och har stallkatter. Ofta kommer det extra katter på vintern. En har kommit varje vinter i flera år (men är inte där på sommarhalvåret) och den här hösten-vintern kom det flera stycken nykomlingar. Så det är inte alls så att en katt som försvinner på vintern går en säker död till mötes!
Då slutade det ju lyckligt att alla kattungar fick ett hem. Inom några få månader så kunde ni annars ha fått 3 nya kullar. De kan löpa redan efter drygt 4 månader.Hoppas att du lyckas förhindra mamman att para sig igen men det sägs att de inte löper när de har mjölk. P piller finns receptfria i farmacian om man vill vara lite säkrare, skall börja tas 30dgr innan. Lägg i liten köttbulle, det finns även piller för att mjölken skall sina vilket är bra att ge då hon annars kan få inflammation i brösten Svartkonsten heter Macumba och där kan även tuppar och getter avlivas till Satans favör. Ofta inbillar sig dessa människor att man blir rik och mäktig om man ingår denna pakt med Satan, någon lock från sin ovän och en docka att plåga så drabbar det ovännen om alla bitar faller på plats. Stearinljusen skall vara svarta. Jag trodde att detta var ett Brasilianskt fenomen men kanske det är Brasilianare som tagit denna dumma sed med sig ? Där tror ju över 50% av folket på sådant och fullt av små butiker överlever bara på att sälja sånt skräp de använder vid sina ”cermonier”
Ja det kanske kommit hit med brasilianska immigranter, Claes, men här är det nog bara någon enstaka grupp som håller på. Otäckt i alla fall. Piller för att mjölken ska sina ger vi nu, och så har hon utegångsförbud, fast hon har smitit ut en sväng. Sterilisering blir så snart veterinären säger att det är grönt. När mjölken sinat. /Åsa
Alltså de här kattungarna är ju helt bedårande! Men vad läskigt att de använder svarta katter i ritualer 🙁
Ja visst är de söta! Och verkligen läskigt med skumma ritualer där djur offras../Åsa
Ja, katter och hundar hade jag också kunnat tro att marknaden var mättad på (husdjur överlag i portugal?). Minns alla lösdrivande hundar i Viana från barndomen – nu ser man inte en enda. Vad hände med dem?
Skönt att ni fick ner kattbefolkningen så pass lätt ändå. Facebook och lite kontakter löser allt känns det som ibland 🙂 Borde försöka skaffa mig båda utifall att 😛
Kram
Finns det inga löshundar kvar i Viana längre? De kanske har flyttat hit till vår by? Ja facebook har sina fördelar – på nolltid hade hela byn sett våra kattungar och kunde tinga en om de ville. Hej förresten! Hoppas allt är bra med dig! Det var många stjärnfall igår och då tänkte jag på dig. /Åsa
Härligt att så många ville ha era kattungar! Blir det sterilisering nu?
Jag hade en gång 4 katter, och det var i alla fall en för mycket, en av dem fick nog, och flyttade på eget bevåg till en annan familj 🙂
Ja, nu blir det sterilisering så fort som möjligt! Hankatterna har redan börjat svassa runt husset och skrika efter henne, men vi kan inte sterilisera förrän hon har blivit av med mjölken. Hon har massor kvar..
Tre katter känns hanterbart. En av dem är vår gammelkatt från Sverige som är 18 år gammal, och han kommer ju inte att leva för evigt. Tyvärr. /Åsa