Surfrapport från Praia Grande

Min surf har ju legat lite på is nu ett tag av begripliga skäl. Den ligger rätt ofta på is av ett skäl eller annat, lite småförkyld, för kallt i vattnet, lingonvecka, vill inte förstöra frisyren, för stora vågor…ja, ni förstår. Jag är nog ingen surfare. Möjligen en wannabe, men det räcker inte så långt. Jag är inte tuff nog. (Kanske börjar tanta till mig!) Resten av familjen däremot, surfar så mycket de kan. Sverker kommer nog att få simhud mellan tårna snart, då han ligger i blöt rätt många timmar om dagen de flesta dagar. Det kan bli både morgonsurf och kvällsurf, eller surf på förmiddagen och vindsurf på kvällen. Är det varken vind eller vågor snorklar han, så han gör verkligen det mesta av vårt nya liv vid havet och trivs som en fisk i vattnet. Och så alla timmar han står i vattnet med barnen, för att de ska lära sig surfa.

Drömmen är ju att de ska ”ta mamma och pappa till mummaland” (citat från någon fånig TV-reklam tror jag) och bli sponsrade surfproffs så vi får följa med på världstouren till Tahiti och Bali. Vår största dröm har i och för sig redan gått i uppfyllelse bara i och med att vi fick dem, och med bonusen att de är glada och friska, men man kan ju fantisera och drömma vidare ändå! Drömmar som vägrade dö och hårt arbete tog oss ju hit, så varför skulle vi sluta drömma nu? Fast just med den här drömmen är det ju inte upp till oss, utan upp till dem, för vad de har för drömmar vet vi ju inte än. Jag har skrivit lite om det här förut, jag vet, men nu uppdaterar jag om läget.

Än så länge fortsätter de att tycka att det är jättekul att surfa och i alla fall Frida vill gärna börja surfskola så hon får lite surfkompisar. Det är ju ingen av deras skolkamrater här i byn som surfar, vilket man ju kan tycka är konstigt. Ingen. Konstigt! Nu har vi inte kommit dit ännu att vi skrivit in henne och kanske Jonna i någon surfskola, men det står på att-göra-listan och är under investigation.

Tills vidare försöker vi tajma in så de får surfa massor nu under ledigheten, så det inte hinns med på samma sätt under skolåret. Det är ju inte alltid det är bra barnvågor på helgerna och skoldagarna är som sagt långa.

För att de skulle få lite extra inspiration eller egentligen mest för att vi tycker det är kul försöker vi kolla in surftävlingar som hålls lite då och då vid olika stränder med ojämna mellanrum under årets gång. Jag har berättat om sådana förut. Nu senast lyckades vi pricka in Liga Moche Sintra Alliantz nationella mästerskap vid Praia Grande

Praia Grande blev av med nästan all sand i vinterstormarna 2014, men är nu helt återställd och är en jättefin strand igen, men bebyggelsen kanske inte är så jättelyckad.

Hotellet ligger i alla fall fint och har stor pool, och på stranden kan man hyra brädor och ta surflektioner, så egentligen är det ju ganska idealiskt för till exempel familjer som vill prova på surf. Man har morgon – och kvällssurf på badrocksavstånd och kan välja och vraka mellan utflyktsmål som Sintra, Cascais och Lissabon på 20 minuter till en timmas avstånd. Vi träffar alltid på norska barnfamiljer när vi är där, och om det duger åt norrmän kan det ju inte vara helt fel, eller?

Hundar är tydligen också välkomna!

En dag med surftävling är det lite extra atmosfär och stämning förstås!

Nästa generation kollar in sina hjältar!

Tiago Pires möter fansen och pressen

Frida och Nic van Rupp

Dagens höjdpunkt för oss den här gången var när barnen fick träffa Camilla Kemp, lokal surfhjältinna som nyligen avslutat en sponsrad världsturné till bland annat Australien! Hon började surfa när hon var elva, och ställde glatt upp på bild med två små blonda grommets, som de kallas, små aspirerande surfknoddar.

Irriterande bara att herrarnas vinnaare vann 3000 Euro, och damernas bara 1000…