Svenskugisiska som hemspråk? (Del 1)

De har blivit lite konstiga under de år vi bott här. De dricker ur koppar istället för glas, vill ha med sig mackor till lunch, deras böcker har kappor, de vill inte hamna bakom i skolan och så har de sin ålder i stället för att vara den. Detta var jag inte beredd på. Jag var beredd på att det skulle dröja innan portugisiskan var perfekt, men jag trodde nog att svenskan skulle förbli felfri. Jag var så klart bekymrad över portugisiskan, men inte över svenskan. Det borde väl vara som att cykla det där med modersmålet, fast jag vet ju det i och för sig, att när jag bott i England ett tag i min ungdom och kom hem till Sverige och till och med drömde på engelska hände det att jag sa saker som att vi skulle krossa gatan, som en annan Dolph.

Jag drömmer ju inte på portugisiska, och Sverker gör det definitivt inte. Vår svenska är intakt än så länge. Det är barnen som pratar i sömnen på portugisiska och när de är vakna säger de kopp istället för glas (copo) och lunch istället för mellis (lanche) och kappa (capa) till mappar och pärmar. Det är de som konsekvent trots att jag rättar varje gång säger att de har 8 och 10 år och att de hade 5 och 7 år när de flyttade hit. Kanske är det inte så konstigt, för de vistas ju hela dagarna i det portugisiska, och kommer sedan mot dagens slut hem till svenskan, som inte utvecklas i den takt den hade utvecklats om de gått i svensk skola och tydligen påverkas av portugisiskan och därmed faktiskt blir sämre istället för bättre.

En kopp vinho verde, Frasse?

På tal om svensk skola – när vi var på besök på Svenska skolan i Carcavelos i höstas frågade Jonna läraren om de brukade jobba mest med läxor eller annat på lektionerna där vilket förstås gjorde läraren lite konfunderad. Jag fick helt enkelt översätta och förklara att Jonna tror (bestämt sig för) att det heter läxa när man jobbar med uppgifter (i motsats till pysslar och leker) och att läxa heter hemmajobb (trabalho de casa, ordagrant hemarbete/hemmajobb). Hon vägrar att acceptera att hemmajobb heter läxa.

Hemmajobb under fikonträdet första sommaren

”Leker du med mej eller”? sade Jonna häromdagen med ett i i sammanhanget konstigt, trotsigt tonfall när jag bad henne plocka undan allt pyssel som hon omsorgsfullt hade spritt ut på matbordet där jag tänkt servera middag. Goddag yxskaft? Nej nu ska vi inte leka, nu måste du plocka undan! svarade jag och fick en konstig blick av henne innan jag återvände till köket. I köket kom jag på vad hon försökt säga.” Driver du med mig?” heter på portugisiska ”Estás a brincar comigo?” vilket i direktöversättning blir ”Leker du med mig”? …

Leker du med oss eller?

Glädjen över det fina morsdagskortet förbyttes också lite i oro över barnets modersmål när jag läste ”Gratis på Dagen till Mamma!” (Dia de mãe…) Inte var det läge att rätta till felet heller.

Mycket stavfel blir det och det är sällan läge att rätta..

Till deras försvar är det ju relevant att de ju inte ens hade ett färdigt svenskt ordförråd när de flyttade. De hade ju inte ens alla begrepp de har nu. Nya begrepp blir portugisiska ord, till och med när de pratar svenska. Den och den fick castigo idag kan det heta, för bestraffning är ett begrepp som de inte råkat på i den svensktalande världen. Det är din responsabilidade sa Jonna till sin pappa en gång också. Ansvar är tydligen också något de inte råkat på innan vi emigrerade. Ansvar heter det, säger jag. Responsabilidade är mycket lättare, blir svaret. På vilket sätt då? undrar jag.

Ansvar och portugsisiska har de lärt sig här, men hur ska det gå med svenskan?

Det var nog tur i alla fall att jag varken kunde eller ville följa Fridas första frökens råd, att alltid prata portugisiska hemma. Hur skulle det ha gått till? Hur tänkte hon då? Märkte hon inte att jag inte kunde forma en enda korrekt mening och inte uttala ett enda ord helt rätt? Och vad hade hänt med barnens svenska då? Och med oss som familj om vi inte kunde prata med varandra och förstå vad vi sa? Jag er ditt mamma, göra dy som jag säga nu då! (Jag pappa, du barn!)

Fortsättning följer…

Nu ska vi sy karnevalsdräkter!