Tjuvarnas marknad

eller Feira da Ladra är Lissabons största loppis. En del säger att Tjuvarnas marknad fått sitt namn för att det det förr såldes tjuvgods där. Feira da Ladra betyder egentligen tjuvkvinnans marknad eftersom Ladra är femininformen av ordet för tjuv. Andra menar att namnet har att göra med något kryp som bor i antikviteter.
Marknaden äger i alla fall rum på tisdagar och lördagar, och kanske finns fortfarande både kryp och tjuvgods bland det som säljs där. En hel del av ”knallarna” är zigenare, ett fåtal är indier och afrikaner. En del av det som säljs där är nytt men det mesta är gammalt. På den nedra delen av marknaden säljs nästan bara begagnat, och en del av det är så begagnat att det borde hamnat i soporna för längesedan.

Jag besökte den första gången med min mamma när vi var i Lissabon en vecka i februari när jag var 15. Vi klev upp tidigt och tog spårvagnen som skramlade sej upp och ned för Lissabons kullar längs smala vindlande gränder och klev av vid Santa Ignáciakyrkan uppe i Alfama, som är en av de äldsta och charmigaste stadsdelarna i Lissabon. Tjuvarnas marknad var det mest exotiska jag sett i hela mitt liv. Sedan dess har jag älskat loppisar. Jag minns att det luktade rostade kastanjer och jag tror jag köpte ett flanellnattlinne. Kanske jag lovade att jag skulle återvända dit en dag.

På Sverkers och min tredje Portugalresa, när jag hunnit bli lika ”gammal” som min mamma var på den där resan för längesedan, tog vi oss in till Lissabon med barnen och tog spårvagn nr 28 upp till Alfama, och där låg den fortfarande, Tjuvarnas marknad, bakom kyrkan, i de sluttande gränderna ned mot havet.

Den här gången köpte jag en ring gjord av ett gammalt escudosmynt, som var Portugals valuta innan Euron. Det var dagen innan vi såg Huset första gången, och våra liv förändrades för alltid. Ibland tänker jag att det var ringen som fick allt det som hände sedan att hända. Jag tar nästan aldrig av mej den.

Nu åker vi in till Tjuvarnas marknad lite då och då. Vi har hittat ett café i den lilla parken som ligger mitt i marknaden där man kan pusta ut och njuta av usikten ner mot vattnet. Ibland köper vi ingenting, ibland gör vi fynd. Vi har gjort det till en liten sport att försöka hitta en ölöppnardelfin varje gång vi är där.

Kläder brukar ligga i stora högar och kosta en eller två euro. Trixet är att få syn på ett fint tyg och dra i det tills man ser vad det är. Har man tur är det en klänning som passar.

När vi har besök från Sverige brukar vi släpa med dem till Feira da Ladra, för att den sjuder av atmosfär och ligger så vackert mitt i Alfama med utsikten ned mot vattnet. Någon kanske tycker det är jobbigt och hur sunkigt som helst att gå och titta på gammalt krafs. Vi tycker i alla fall att det är värt mer än ett besök och åker dit ibland om det är tisdag och lördag och vi inte har något annat för oss. Bara för att vi kan.