Mjölkstockning

Nu när det blev en lite längre paus i bloggen beror det inte på att det inte finns så mycket att berätta om utan tvärtom att jag har så många berättartrådar att börja dra i att det trasslar ihop sig totalt. Det är inte bloggtorka utan mjölkstockning som bromsar flödet. Jag har hamnat i o-fas, inte skrivit av mig tillräckligt och då blir det tydligen tvärstopp. Så blev det nu och därför ägnar jag det här inlägget åt att sortera lite bland allt oskrivet som skvalpar i huvudet.

Att jag inte skrivit något inlägg om att byskolans tid är förbi grämer mig verkligen. En fem år lång epok i Bortugals historia är slut. Förbi är tiden när vi går hand i hand med barnen till byskolan på morgonen och hämtar dem vid grinden på eftermiddagen. Nu har vi inga barn kvar där och i och med det är det också färdigt med föräldraföreningen och de julfester och skolavslutningar som vi varit med och fixat i fem års tid.  En milstolpe är passerad utan att det fått det inlägg det förtjänar. Ni kan säkert leva med det, men kan jag?

Avslutad Escola Primária firades med dans och diplomutdelning på självaste Casinot i Estoril.

 

Nu går bägge barnen i den stora skolan som de måste åka buss till och vi får lov att släppa taget även om den yngsta dottern. Under det år som Frida redan gått där har det inte funnits så mycket att orda om det hela men nu när Jonna också går där rämnar fasaden. För första gången i Bortugals historia fick jag uppleva ett föräldramöte där föräldrar inte bara antecknar utan är upprörda och framför kritik mot skolans verksamhet. Jag kanske höll tyst på mötet, men jag känner ett visst behov av att ventilera det hela här på bloggen.

 

Att Ronaldo är med på skolbussen är i alla fall betryggande!

 

Jag skulle också ha velat skriva om våra nya grannar. Att vi fått en ny granne som är författare och skyltar med det på sin bil kanske det räcker med att jag nämner i förbifarten. Jag får skylla mig själv när jag nu måste läsa boken jag ”fick” av honom och fundera ut något positivt att säga om den till nästa gång vi ses. Att Mister Nakenchock ringde på i ett med tanke på hur vår bekantskap inleddes väldigt oväntat ärende kräver däremot ett eget inlägg.

 

Författardekal på bilen inbjuder till att nya grannar (jag) tigger till sig ett ex av boken.

 

Kanske hade jag hunnit skriva om allt detta om vi inte varit så upptagna med att utforska fastighetsmarknaden i Lissabon den här sommaren. Den är het som septembersolen och det är lätt att bli bränd, inte bara om man vill investera men också om man hamnar utanför den. Vi har hållit ett öga den rackaren (fastighetsmarknaden i Lissabon) ganska länge och lika länge har jag tänkt skriva om den. Under sommaren har vi faktiskt haft ganska mycket närkontakt med den och bara jag hunnit smälta alla intryck och reda ut alla rykten ska jag skriva om det med.

 

It¨s a jungle out there. And no Hemnet!

Drömhus eller mardröm? Och bor det någon där eller inte?

 

Jag skulle också verkligen behöva bearbeta mötet med Portugals kanske märkligaste mäklare i ett inlägg, men det har ju inte heller blivit av. Det traumat ligger också och skvalpar helt obearbetat och bidrar till att störa flödet. Fortfarande står han på ett ben i ett skevt trapphus och ställer konstiga frågor med pipig röst i mitt minne. (#Skakar av mig det minnet och byter tema)

Jag hade också velat skryta lite om tjejernas surfskola som i och för sig spräcker vår budget men ändå är värd varenda Euro.

Frida äger! (Vi var där och tjuvkikade)

 

Och varför har jag inte hunnit berätta om i alla fall någon av sommarens alla små utflykter i närområdet där vi fortfarande under denna sjätte (!) sommar har gjort flera nya upptäckter? Kanske för att jag har haft järnbrist och behövt lägga mig och vila (=sova) efter varje utflykt i stället för att skriva?

 

Nya ställen överallt!

 

Vi har också fått ett etiskt dilemma på halsen, ett som kunde ha varit skönt att vrida och vända på här. En fråga om liv och död faktiskt och om var gränsen för ens ansvar går. Jag ska berätta, en annan gång.

 

Etiskt dilemma? Jag?

 

Det lättade lite att sortera lite, men jag är inte färdig än. Jag har mer att sortera men det får räcka för idag. Kvällspromenaden kallar!

Se där, nu blev det ju i alla fall ett inlägg, om allt och ingenting och med fina bilder! Alltid något! Ni vet väl att kommentarer har en inläggsdrivande verkan? Vad är ni mest nyfikna på? (Utom Det Stora Gröna, som kanske är Proppen Orvar i bloggflödet men får ställa sig på kö tills alla bitar fallit på plats)

 

Kommentarer
  1. Författare och journalister brukar vara glada för att berätta för alla vad dom jobbar med tydligen. Man kanske skulle byta yrke för det är , enligt dom, det mest intressanta man kan göra..

    • Haha, jag jag är medveten om det blev lite så, men det var inte min avsikt egentligen. Det bara är väldigt spännande här! Skickar PM om min väninnas blogg, jag är osäker på hur mycket läsare hon vill ha! ;)/Åsa

  2. Oj vad mycket spännande vi har att se fram emot! Jag väntar också på ett inlägg om besöket i byn med skifferhusen i bergen, om det blev av. Jag hoppas att du kan fylla på din järndepå, så att du blir piggare?

    • Bergsbybesök blev det, om än inte just i Piódão. Satt just och tittade på bergsbybilder faktiskt, så det blir nog av. Käkar järntabletter och annat järnrikt så jag hoppas verkligen jag blir piggare snart. Jag avskyr att inte orka allt jag vill! Tack för omtanken. /Åsa

    • Teasers för er, terapi för mig! 😉 Dessa teman verkar vara vad folk är mest nyfikna på ja, men vi får se vad som trillar ut först när jag är färdig med mjölkstockningsterapin! (Tack detsamma!) /Åsa

  3. Hoppas att du snart känner dig starkare så att du kan skriva för oss tacksamma läsae. Det där med fastighetsmarknaden i Lissabon låter intressant. Men i och för sig gillar jag alla dina förslag. Du skriver så bra så det är en ren glädje att läsa, oavsett ämne.

  4. Massor att berätta! Och som du säger, ibland behöver man skriva av sig för att sortera upp det, bearbeta det.

    Det där mar-dröm-huset är ju jättefint! I alla fall att titta på ditt foto. En sannan sak om man skulle våga sätta sin fot i det. Risken är att det blir oväntat besök hos grannarna någon eller några våningar ned (tänker på Gevalias badkarsreklam om du minns den).

    Ny och stor skola. Stora tjejer nu!

  5. Allt verkar så kul och intressant. Det går absolut inte att välja tycker jag så nu väntar jag med spänning på del nummer 1 av alla dina kommande inlägg.
    Have a nice day. ☺️

  6. Oj oj oj! Så nyfikna du gör oss!
    Personligen blir jag mest nyfiken på varför ni har med fastighetsmarknaden i Lissabon att göra? Inte ska ni flytta väl?
    Men skolan vill jag också gärna höra om, både gamla och nya. Och ja, det andra du skriver om också, såklart :-)!

    • Vad roligt att du vill höra om skolan! Jag ska berätta vad vi har med fastighetsmarknaden i Lissabon att göra så småningom. Flytta ska vi inte! Över min döda kropp! /Åsa

  7. Hahahaha, ja nu är jag ju jättenyfiken på allt ?. Fastighetsmarknaden ligger i topp
    ( har oxå förstått att den är het nu) men nya upptäckter är alltid roligt. Sedan märkliga människor a la mäklare eller etiska spörsmål eller nyaste grannnen, ja allt låter spännande. För att inte tala om tösernas nya skola och nya elever och föräldrar och lärare. Ja jisses vad spännande att vänta in fortsättningen ?.
    Hoppas du blir piggare nu i höst i allafall och får ihop någon mer text nu när du har kittlats med en massa spännande ämnen att se fram emot.

    • Märkliga människor och konstiga situationer är alltid kul eller hur! Ofta roligare att skriva om än sådant som kräver mer insikt, som till exempel fastighetsmarknaden i Lissabon, men jag ska försöka. Kul att du vill läsa om skolan! Ibland tänker jag att det där med skolvärlden bara är intressant för mig själv. Och tack för omtanken. /Åsa

  8. Jag vill så gärna kommentera, men ser aldrig mina kommentarer, så jag har slutat.
    Om du ser det här, säg till. Jag gör säkert något fel?
    Orkar inte ”logga in” eller vad det heter varje gång.

    • Jag ser alltid dina kommentarer och godkänner dem innan andra (och du) får se dem. Om du vill se mitt svar måste du gå in på bloggen igen typ dagen efter. Oftast svarar jag samma dag. Men jag tror faktiskt man kan fylla i att man vill meddelas via mail när jag svarar så man inte ”går in i onödan”. /Åsa

  9. Läser din blogg och tycker du har så roliga och intressanta inlägg. Tror jag ska starta en blogg också när/om vi flyttar. Nu går en ”långsemester” i slutet av november till det hus vi köpte i Praia da Luz för två år sen. Bara för att prova på, sen får vi se om det blir flytt på riktigt.

    • Tack Catrine! Ja det är roligt att ha en blogg, så prova du med. Lycka till med Praia da Luz. Jag har faktiskt en väninna som bor där och som bloggar om livet där. :)/Åsa

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *